Höst i Rogen 14

Forsnacken, jokkens kröning

Fjällbäcken med dess lugnvatten och forsar är det som sakta skapar och omformar landskapet. När vårfloden kommer finns inga hinder som är för stora, is och vattenmassor sveper med allt som är i vägen för vattnets framfart. Förresten, jokk är den försvenskade skrivningen av johka (nordsamiska) och jåhkkå (lulesamiska).

• 

Från sjön eller en lugnt flytande del av bäcken trängs vattnet ihop i sidled och djupled. Vattnet liksom böjer sig som över ett krön för att sedan släppa taget ner i den oförutsägbara strömmen, ner i forsen. Forsnacken är övergången från vattnets lugna tillvaro till ett till synes kaotiskt rumlande utför. Det samiska ordet för forsnacke är luspie, som betyder ”utlopp från sjö”.

• 

• 

• 

Den levande jokken med friskt syremättat vatten är en förutsättning för många vattenlevande insekter och speciellt ädelfisk. Den ger Rogens öring och harr lämpliga bottnar för lek och skapar skydd för deras rom och yngel. Senare hittar de sina unika ståndplatser för födosökande. Tidigt i min barndom fick jag lära mig läsa av en jokk. På forsnacken koncentreras byten från sjön eller ett sel, både på och under ytan. Framför en sten delar sig strömmen och större fiskar orkar gå ut i strömmen för att ta byten som hastigt accelererar över nacken. Bakom stenen bildas en bakström som nästan gör fisken tyngdlös. Med endast små justeringar av fenorna kan en liten öring plocka små insekter som ramlat ned från videsnår eller fjällbjörk längs jokkens kanter, innan de hastigt sveps med nedströms.

• 

• 

• 

Samtliga foton tagna i Rogens naturreservat under perioden 5-11 september 2020

Fortsättning följer …….