LEVANDE LANDSBYGD
En sak som slagit mig efter dessa besök på Gotland under sen höst är att ön har en levande landsbygd. Jag tänker då inte bara på fåglar utan på att man förutom kaniner och enstaka harar ser boskap i stort sett överallt. Inte alltid så lätt att umgås med, när fåglarna har en tendens att vilja röra sig på eller över samma betesmarker som korna. Det finns inget vemodigt i detta, snarare känns det som en självklarhet, att självförsörjningsgraden borde vara hög på en ö. Speciellt med ett så milt klimat, med en lång växtsäsong och trots relativt mager mark gott om bete. De gamla stenmurarna som avgränsar markerna vittnar om en gammal hävd som överlevt storjordbrukets rationaliseringsiver och utslagning av bönder som inte passade in i lönsamhetsmallen.
Gotland – 7-10 oktober 2021
Gotland som är så vackert och det bevisar ju du också nu, jag har bara varit där några gånger men jag längtar tillbaka. Jag har en kompis som har sitt föräldrahem kvar på Fårö som jag blir medbjuden att följa med till flera gånger om året. Men snart så. Vackra bilder du bjuder upp med.
GillaGilla
Tack Åke, finns många platser på ön att utforska under ett helt liv.
GillaGilla
Betande boskap ser så fridfullt ut men vissa möten kan bli lite dramatiska. Din öde väg som leder rakt in i dimman tittat ja extra på, liksom från- och tillvända kor.
GillaGilla
Kul att de väcker nyfikenhet, precis som de är nyfikna på oss. Kossor sprider ett lugn runt sig, ser alltid harmoniska ut i det fria. Vägen in i dimman är kanske en av de vanligaste bildkompositionerna, där ögat och vår hjärna söker men inte hittar annat än det som fantasin kan locka fram.
GillaGilla
Precis så, både på kossor och väg.
GillaGilla