För tyst för att vara januari, tänkte jag, med telet som tyngde axeln längs grusvägen. Här brukar det alltid dyka upp nåt i buskagen. Istället var det jag som var iakttagen av traktens spanare. Var och en av dom har sitt sätt att ringa in mig som ett potentiellt hot eller bara någon ofarlig lördagsflanör. Blåmesen dold bland de fina grenarna strax under toppen. Röjer sig bara om hans artfränder behöver anropas. Skatan som har ögon på allt som rör sig eller låter annorlunda, först ett försiktigt stammande läte som sedan plötsligt exploderar i en regelrätt utskällning, när jag lyfter kameran i fel riktning. Gråkråkan som från toppen av björken har full kontroll, nyfiket avvaktande tills den inser att jag inte tillförde nåt nytt ätbart till områdets fågelmatning. En regnskur och alla drog sig tillbaka, inklusive kameramannen.
Hålkedalskilen, Strömstad – 2021-01-23
LIV I FRI LUFT 
There are far more eyes on us than we realize when we are out with nature. 🙂 Your post reminds me of the beavers that lived behind our property, damming up and filling the creek’s water depth. As soon as we heard their tail slap the water, wildlife from all around us took flight or ran. I love how different species of wildlife talk and help protect each other.
GillaGillad av 1 person
Most of the time it is just sitt and wait that helps.
GillaGillad av 1 person
Så fint du beskriver det. Precis så är det utan att vi egentligen tänker på det. Om någon ser oss finns vi.
GillaGillad av 2 personer
Finstämda fågelbilder! Det känns som om vissa fåglar ser mer än andra, eller så behöver de vara vaksammare av någon anledning. Jag spanar numera inte medvetet efter fåglar att fota i skogen, har inget att nå fram till dem med, men hemma märker jag att björktrasten hör och ser allt, den tittar rakt på mig när jag iakttar dess frossande av äpplena jag förser den med.
GillaGilla
Ja, de ser betydligt mer än vad vi gör. Observanta, försiktiga men ibland också bara nyfikna.
GillaGillad av 1 person