Sote Bonde

Berget Sote Bonde, som reser sig på sydvästra sidan av naturreservatet Ramsvikslandet, sticker verkligen ut och utmanar vandrarna. De gigantiska blocken ser att vara staplade på varandra likt de fantastiska konstruktionerna man kan se från Inkarikets glansdagar, som Machu Picchu i Peru. Önskade att jag lika lätt som truten bara kunde flaxa upp, men någon skall ju passa hundarna medan andra strävar mot toppen.

Ramsvikslandet, Sotenäs – 7 augusti 2026

Karga utmarker

En mödosamt rest stenmur av gigantiska block får igång fantasin. Den avdelar en stor del av Ramsvikslandets naturreservat, men åldern och mängden lavar skvallrar om att den har funnits här länge. Kanske restes den då det fortfarande var trädbevuxet här ute och kreatur och får betade sommartid. Långt före sillperiodernas ödeläggelse av skogen för att koka tran och innan stenbrottens glansperiod för export av gatusten i granit.

Nu får man leta efter lövträden i skrevor och enstaka sankmarker i reservatets södra del. Obarmhärtigt bränner solen bort växtligheten och regnet blottlägger rötterna, med lite hjälp av de tusentals besökarna som invaderar klipphällarna under några få sommarveckor. Norröver finns ännu rester av ekskogen kvar, där är besökarna färre.

Den mörka magmatiska bergarten Diabas är vanlig på Västkusten, syns oftast som långa meterbreda gångar på ytan av klipphällarna. Denna sarkofagliknade form av Diabas har jag nog aldrig träffat på förut. Troligtvis är det en del av en större diabasgång som ligger längre ner i urberget eller kanske det som finns kvar efter årmiljonernas nednötning av graniten.

Ramsvikslandet, Sotenäs – 7 augusti 2026

Sommartorka

Högsommar på en badholme

Mitt i juli, högtryck och värme, fly undan staden mot närmsta badmöjlighet. Men för badkrukan så finna bara alternativet att dricka mycket och lite slentrianmässigt gå runt holmen för att se hur livet ter sig för havsbandets växtlighet. Endast en enebuske lyste grönt i sin slumpmässigt valda nisch, medan övriga fanerogamer blommat över, torkat och förhoppningsvis hunnit sätta fertila frön. Den törstiga björken försöker desperat hitta fukt under den täta knastertorra mattan av ljung. Här handlar det om överlevnad, ett år i taget. Precis som de gul-blå krigströtta under drönarsvärmarnas beskydd.

Halserholmarna, Strömstad – 13 juli 2026

Kulingsjö

Söndagen bjöd på härliga vindar, 13-15 m/s ute till havs och kuling i byarna denna dag, i strålande solsken. Sjön var skarp långt ut, med brottjöar som blänkte i motljuset. Ett för lätt stativ gjorde att det till och med blev lite sjögång i de rörliga bilderna, trots hög bildfrekvens. Jag tog det lugnt och njöt, gör detsamma ni med för videon är nästan tio minuter lång.

Saltö, Kosterhavets nationalpark – 26 juli 2026