Någon ärtväxt är det, men nästan omöjligt att säga vilken, när en av många arter av Vicker blommat ut för länge sedan. Jag nöjer mig med att den sticker ut i som ett utropstecken, titta jag finns, i en höstpalett av solbelysta bladfärger.
Vid Strömsvattnet, Strömstad – 6 september 2026
Vid Strömsvattnet, Strömstad – 6 september 2026
Jag passerar oftast denna del av sjöns igenväxande strandzon. Men tidig höst får tystnaden, eller kanske avsaknaden av sommarens fågelläten, mig att stanna upp på hemvägen och lyfta mobilen. Biologerna skulle nog kalla det för ett alkärr, medan jag föredrar alsumpskog. En remsa skog som är beroende av sjöns vattennivå och följer dess strandlinje, avgränsad endast av täta bestånd av vass närmast vattnet.
De tätt stående alstammarna skjuter högt upp och lägger den våta marker i mörker, i väntan på lövfällningen. Blomningen är över och svärdsliljans långa blad gömmer de flesta av örterna. I den svaga sluttningen, i öppningarna mot sol och landsväg, breder ett hav av strutbräken ut sig. Konkurrensen är hård och vid minsta svaghet angriper altickan de värnlösa stammarna. När de väl gett upp och fallit till ro hittar bland annat harsyran en livnärande flotte. Och så går det vidare.
Vid Strömsvattnet, Strömstad – 6 september 2026
Ja, eller är det verkligen en kamp för överlevnad. Ett träd som växer upp, tätt intill i skuggan av en jämlike, drar nytta av kamratskapet. De strävar åt samma håll, följer bergsbranten gemensamt och stöttar varandra. Bilden blir inte lika tydlig i ryggradsdjurens värld. Den starke vinner över den svage, har vi fått i oss med bröstmjölken. Men i sånt fall förlorar vi alla vid slutet, till de minsta i mikrovärlden. Så vem är då stark och svag, ett virus utmanar frågeställaren.
Vid Strömsvattnet, Strömstad – 6 september 2026
Bakgrundskontroll, ja då menar jag inte det man kan utsättas för när man skall intervjuas för en ”känslig” anställning. Då gäller det att inte kryssa i rutan för aktivist som fritidssyssla. Mer jordnära tänker jag istället på att försöka få kontroll på en diffus bakgrund. Detta är egentligen inte makrobilder utan vidvinkel med kort närgräns. Avståndet till bakgrunden och bländaröppningen fäller då avgörandet för hur de två delarna kan samspela med varandra. Ja, enligt min mening förstås…..
Vid Strömsvattnet, Strömstad – 6 september 2026
Efter fyra år med en regering påverkad av klimatförnekare och rashetsare, kanske det finns en öppen nödutgång efter gårdagens riksdagsval. För tidigt att jubla säger alla när vågen står i jämviktsläge och kan tippa över när de emigrerade utlandssvenskarnas röster räknats. Skall dessa som själva flytt och är invandrare i ett främmande land avgöra Sveriges framtid. Tur att de slipper få sina svenska medborgarskap omrövade i sitt nya land så de kan ha synpunkter på Sveriges invandrare…..
Vid Strömsvattnet, Strömstad – 6 september 2026
Vid Strömsvattnet, Strömstad – 6 september 2026
Allt påstås ju ha minst två sidor, en ovansida och en undersida, framsida och baksida. Fast det ligger ju i våra ögon att bestämma vad som är vad, vad som är betydelsefullt att framhäva. Men det yttre avspeglar som oftast inte det inre, insidans betydelse. Oavsett om det är en liggande björkstams sista dagar, i en osjälvisk omvandling som sker bortom vår observationsförmåga, där de nyanlända invandrarna tackar och tar emot. Vad skulle ske om vi kunde se insidan och avslöja de innersta tankar som våra framtida förtroendevalda politiker bär på. Svart eller vitt, kanske framträder bara grått ludd……
Vid Strömsvattnet, Strömstad – 6 september 2026
Livet är skört,
det mesta hänger på en tunn tråd.
Det kan närsomhelst stöta på nya hinder,
anpassa sig eller välja helt nya vägar.
Bäcken, Strömstad – 31 augusti 2026
Att vara beroende av andra eller klara sig helt självständigt, borde inte vara en fråga överhuvudtaget. Om växterna, träden och deras närmsta grannar kunde tala till oss, skulle vi då acceptera det faktum att vi faktiskt inte är kronan på verket, alltings härskare och självutnämnda förvaltare av jorden som planet. Behövs egentligen mer kunskap för att inse att allt levande här är beroende av varandra, eller skall vi invänta svaret från nästa självreproducerande AI-generation.
Jag tror och hoppas ni vet svaret, men några där uppe, nedan molnen, har definitivt inte förstått någonting. Ja, det är bara dagar kvar till riksdagsval i Sverige. Så nu plockar vi ner de som svävar högt i det blå, förtöjer dom rejält i marken så de kan känna doften och betydelsen av en levande mylla. Vår planet heter inte Jorden för intet….
Bäcken, Strömstad – 31 augusti 2026
LIV I FRI LUFT