Mitt i spenaten 4(4)

Att låta andra göra jobbet för att sedan försöka dra fördel av sin egen storlek fungerar kanske i den mänskliga marknadsekonomin. Inte det vackraste spindelnätet månntro, men effektivt för feta tvåvingar verkar det vara. När sedan en objuden middagsgäst dyker upp gäller det att först ta skydd och markera vem som äger fångstplatsen. En komplicerad benfäktning, ett kort motanfall och inkräktaren får ge vika. I lövsprickningens tid finns det gott om bladlöss, inte så feta men med lite extra insats får man hålla till godo med vad som erbjuds den girige. Lärdomen av denna bildserie får väl bli att den som skapat produktionsmedlet och gjort hela jobbet också skall kunna dra nytta av resultatet.

Bilder från en skogsväg vid Strömsvattnet, Strömstad – 2021-05-28

Mitt i spenaten 3(4)

De finns där, överallt är det insekter och spindlar. Var och en med sin nisch, sin hemort och vårdväxt. En trygghet att hålla sig till, hitta en partner eller som basstation för dagens jakt. Vi ser dom bara när vi själva håller oss i stillhet. Först då avslöjar minsta rörelse deras närvaro och vi kan förundras över en tillvaro, på ytan lugn, men ett invecklat nätverk där alla bor i ett utsatt område. Nätverket verkar löst sammansatt och saknar ledare. Så länge växtmiljön är intakt så fungerar den välbalanserade gemenskapen utan inblandning utifrån. Styrinstrument är ett okänt begrepp i denna makrovärld för att skapa jämvikt.

Ung vårtbitare på treklöverblad

Bilder från en skogsväg vid Strömsvattnet, Strömstad – 2021-05-28

Mitt i spenaten 2(4)

Grönt är skönt, ja till och med behagligt lugnande. Man vill se gräset skena iväg, sträva uppåt och bara ta för sig ohämmat av sommarens livsutrymme. Nästan varje strå rymmer en och annan fripassagerare som vill känna på samma sätt. Komma högre upp och få den där hisnande känslan när stråna svingar sig mot varandra. Det är värt den lilla mödan att böja sig ner och få rätt perspektiv, trotsa fästingarnas bakhåll och bara andas in det gröna livselexiret.

Bilder från en skogsväg vid Strömsvattnet, Strömstad – 2021-05-28

Mitt i spenaten 1(4)

Vet egentligen inte var uttrycket kommer ifrån, men minns Lena Nymans sketch ”Bystan” där hon hamna i spenaten bland en massa kolhydrater efter att ha blivit förförd av LRF-tidningen LAND. När man landar mitt i det försommargröna och tar en närmare titt, upptäcker man former i växtriket som ger associationer till annat liv. Ormbunkar som döljer en hemlighet som en ihopkrupen koala i nattlig dvala. Inte riktigt redo än att öppna upp sig och ta över skogskanten längs grusvägen. Men ur dessa embryon skall de på några dagar breda ut ett skyddsnät över marken.

Skogsfräken

Bilder från en skogsväg vid Strömsvattnet, Strömstad – 2021-05-28

5,65 kvadratmeter

Från en fast position på vår ena uteplats, dvs väl förankrad i en trädgårdsstol, ser jag ett litet utsnitt av våra planteringar. Med en synvinkel på 72 grader och max 3 meters avstånd täcker jag in exakt 5,65 kvadratmeter rabatt med ett långt teleobjektiv, detta utan att behöva röra på mig. Ett mycket intressant experiment, i fall man skulle råka bryta ett ben eller två i sommar. Kan vara skönt att veta att det går att skapa något utan att behöva åka så långt. Eller det kanske var så att försommarvärmen fullständigt däckade fotografen denna dag…..

Kor och fågel #2

Ett ömsesidigt lugnt förhållande mellan korna och de häckande fåglarna präglar en annan grund havsvik. Det är mest ungdomar som inte häckar samt hanar som gjort sitt för i år som ses dra omkring. Inte helt olikt som det ser ut på stadens gator när sommarlovet i skolorna börjat. Men här på Älgöleran är det betydligt tystare även om en och annan trut eller fiskgjuse kan röra upp känslorna hos häckfåglar som gravand och strandskata.

Bilder från Älgöleran, Strömstad – 2021-05-31

Frukostmöte

Ja, så hette det när jag före pensioneringen försökte få så många som möjligt att komma på företagets månadsmöte, fullspäckat med tråkig information. Men med laxröra, ägg och sill kom alla. Mötet denna morgon var av en helt annan karaktär. Långt ifrån tråkigt och den enda deltagaren som dök upp hade själv dukat frukostbordet. Hur mycket som helst att välja på, men råbocken föredrog att frossa i de gröna nyutvecklade bladen av älggräs. Ett möte i tystnad, inga förberedelser eller stress. Bara ett ömsesidigt konstaterande, där står du och här är jag. Märkvärdigare än så var det inte.

Råbock Stämmen, Strömstad – 2021-05-31

Betongkrig

Sverige firade veteranernas dag för första gången förra veckan. De veteranerna deltog inte i andra världskriget. Minnet av det kriget försvinner på samma sätt som stridsvagnshindren i betong vittrar sönder på Korpeberget. En strategiskt plats nära det då ockuperade Norge med full kontroll över havet och inloppet till Strömstad. Bunkrarna på berget är igenfyllda och naturen börjar ta över betongen med dess spöklika varelser som tränger fram ur den mörka historien. Kriget har exporterats till andra platser men vansinnet fortsätter så länge vapen tillverkas.