Den sticker inte direkt ut, där den håller sig dold i alens täta grenverk. Än så länge synlig bland fjolårskottarna och de ynkliga små gröna årsskotten. Sången är det som avslöjar den, i mitt öra ingen ljuvlig skönsång. Snarare lite av ett mixat soundtrack från både rödhake och koltrast. Ja, ni förstår kanske att det kan låta lite extra av allt ibland.
Det som istället sätter en speciell prägel på svarthättan är just den svarta hättan. Eller kanske snarare ett kolsvart våtkammat bakåtslick, inte olikt en raggare från 50-talet. Jag tror nog faktiskt att utan den lite tuffa stilen, skulle nog honan med chokladbrun hätta, inte vara speciellt imponerad. Men lite av en fegis var han ändå, nyfiken men gav upp snabbt och tordes inte utmana min mobils härmande läten.
Orrevikskilen, Strömstad – 29 april 2025
LIV I FRI LUFT 
Svarthättor gillar jag skarpt. Deras sång också. Tanken tar verkligen i och så håller han sig så dold. Förresten hörde jag näktergalen igår! Vad tycker du om den sången?
GillaGilla
Sång som namnet, lite galen. Men det är alltid roande med fågel som tar ut svängarna.
GillaGilla
Åh lyckos dig som fotat svarthättan. Vi hör dom från morgon till kväll men har inte lyckats få se dom en enda gång. Ska nog ut och gömma mig i något träd och se om även jag kan få dom på bild 😉 Fint inlägg med fina bilder!
GillaGillad av 1 person
Tack, fuskade lite med mobilen så den blev nyfiken.
GillaGillad av 1 person
Beautiful. I have not seen one of these in many years. The song reminds me of an American Goldfinch, or one of the wrens.
GillaGillad av 1 person