Fågelskådarens last #4

Dukat bord för en oväntad gäst

Under gårdagen gick jag bokstavligen in i dimman. Förutom en dimma som omöjliggjorde alla tankar på att fota fågel så fungerade inte datorns integrerade kortläsare längre för mina gamla CF minneskort. I värsta fall fel på minneskortet, i bästa fall en trasig kortläsare. Blev till att beställa en ny extern kortläsare för USB, tio dagars leverans från min lokala datorleverantör. Så fungerar det på en liten ort, men man måste hålla sig väl med de som försöker överleva här.

Två dagar sen jag var ute sist och morgondimman låg tät idag med. Prognosen sa att den skulle lätta så en chansning var på sin plats. Lite sent ute men när jag hade fått upp tubkikaren gick det att se andra sidan viken hjälpligt. Två ormvråkar som skrikande dök ner mot en talldunge väckte min nyfikenhet. Mycket riktigt, en örn lyfte och flög snabbt iväg över ängen mot ett berg längre bort. Örnen blev genast uppvaktad av en kråka och flyttade sig till några låga tallar vid sidan om.

Kunde knappt se nåt första halvtimmen. Gjorde en liten förflyttning samtidigt som molnen lättade något. En brun större prick, men helt klart en örn. Kunde till slut urskilja ett ljusare huvud med mörkt ansikte, mörk näbb, chokladbrun rygg med mörkbruna vingar och ett ljusare band samt en antydan till vitt på stjärten. Tänkte hela tiden kungsörn, men har inte sett någon här vid kusten de senaste 10-15 åren.

Jag tordes inte släppa den ur sikte i fall den skulle lyfta. Det tog nästan en timme! När örnen visade upp sina vita fläckar på vingarnas båda sidor blev jag övertygad, det var en kungsörn. Stjärten var vit med de karakteristiska svarta banden längst ut. Den rörde sig smidigare än havsörnarna som brukar härja här och vingarna böljade mer mjukt i flykten, ibland lite vinklade uppåt. Den flög snabbt utom sikte söderut.

Tog bara någon minut, så upptäcktes örnen av gässen på andra sidan berget. En kakafoni av gåsläten, hest skrikande grågäss och visslande bläsgäss i ett flertal flockar om 30-40 gäss anlände till mina ”lugnare” strandängar. Trodde dom! En del föredrog att landa på isen, med fri sikt och möjlighet att lyfta vid behov i alla riktningar, men flertalet valde ändå ängarnas betesmöjligheter.

Ingen kungsörn syntes, men hela tiden anlände det fler gäss. De kom norrifrån, tätt över skog och hus, men även österifrån. Helt klart var förmiddagens betande på de höstsådda åkrarna över, åtminstone för tillfället. Enstaka kanagäss och en ensam vitkindad gås kunde urskiljas i kaoset över ängarna. Mest anmärkningsvärt var nog ändå den stora mängden bläsgäss, som hela tiden kom i flera grupper om 15-20 gäss. De höll sig hela tiden väl med grågässen som var i tydlig majoritet, någonstans mellan 1000-1500 exemplar rörde sig i området. Ett formidabelt middagsbord för en hungrig kungsörn.

Det som skedde härnäst överrumplade mig och hela ängen med gäss totalt. Alla gäss lyfte unisont på ett ögonblick när kungsörnen hade bestämt sig. Det var jakt som gällde. Från en hög position kom den över skogen, med solen i ryggen, vek ihop sina långa vingar och dök i hög hastighet rakt ner bland de gäss som inte hunnit lyfta. Allt gick så snabbt att jag inte ens hann med att få fram kameran.

Genast hade den siktet inställt på en grågås som precis hann lyfta så örnen fick gira skarpt och fullfölja störtdykningen horisontellt. Med snabba vingslag tog örnen upp förföljelsen, sicksackade snabbt som en duvhök men kom aldrig närmare än ett par meter. Överraskningsmomentet var över och örnen steg högre upp i ett gytter av gäss som flög åt alla håll. Hoppet om att någon var skadad i kaoset fanns där när den spanade en sista gång innan den seglade vidare utom sikte igen.

Det tog en lång stund innan lugnet kunde återställas i viken. Hela tiden var det rörelser bland gässen. Ibland lyfte till synes utan anledning, mitt i lunchen som det syntes på en del grågåsnäbbar. Oron låg påtagligt kvar och de var mer uppmärksamma på silhuetter över sig än en gubbe som satt i skuggan, lutad mot en stenmur. Fanns tid att studera skillnaderna på grågås och bläsgås. Inte bara den vita pannan, bläsen, utan också de betydligt större mörka oljefläckslika banden över bläsgåsens bröst, till skillnad mot grågåsens mer utsprida små fläckar, där det överhuvudtaget förekom. Variationerna är stora, men märkbara skillnader att lägga till demensblockaden.