Skymningstimmen, del 1
Sommartid kallas det, fastän våren fortfarande kämpar på. Kvällarna blir längre sägs det, men det är bara vi som drar ut på dem för att försöka behålla skymningsljuset. Vid denna tid i viken kryper solen sakta ner bakom skogen och min rygg. Vattnet läggs succesivt i skugga tills hela viken blånar medan skogen på andra sidan fortfarande badar i rött ljus. En process som bara tar en dryg timme, en naturlig dimmerfunktion som omvandlar landskapet, skuggor och reflektioner skiftar hela tiden medan kvällsbrisen försöker sudda ut stämningen.
Paret grågås som funnit sin trygga plats i lågvattnets grunda del, tittar oroligt åt mitt håll, trots att jag är på behörigt avstånd. Antagligen är de osäkra på vad som rör sig i tornet framför trädens mörka scen. De börjar prata lite mer högljutt med varandra vilket är tecken på oro. Lyfter kameran reflexmässigt samtidigt som de bestämmer sig för att platsen inte längre känns säker inför natten.
De gör en lov inåt strandängarna. Bara några fåtal par går fortfarande kvar och betar. De flesta har rört sig utåt öppet vatten, de vet att platsen inte är säker för räv nattetid. Gässen svänger tillbaka mot andra sidan, lyfter över skogen till nästa vik med ett vattendjup som kanske känns säkrare eller går längre ut mot någon rävfri holme i kustbandet.
Krick-krick hörs det när tre krickor plötsligt lösgör sig i skuggan mot skogens speglingar. De smiter snabbt in bakom vassen med sikte på bäcken. Kanske släcka törsten eller ta ett kvällsbad utan salt. De första två hannarnas gula fläck på ändalyktan avslöjar deras identitet trots det svaga ljuset. Snart skall mörkret komma. Lugnt sånär som på taltrastarna som håller på att sjunga upp sig.
Orrevikskilen – 31 mars 2026, kl 19-19.30
LIV I FRI LUFT 
Snygg silhuettbild! Måste vara rosamt och roligt att följa fåglarna med dina fågelkunskaper.
GillaGilla
Tack, både ock. Fågelvåren passerar förbi på ett sätt som är svår att jämföra med annat som t.ex. insekter och växter. Finns ett inbyggt stressmoment om man inte vill missa nåt, även om det upprepar sig kommande år. Det gäller bara att ta tillvara tiden och landa i nuet, när tillfällena ges. Då kan man komma till ro också. Mindre prestation och mer precision i att iaktta, kan man kanske ha som målsättning.
GillaGilla