Trollsländor

Började försiktigt att fotografera trollsländor förra året. En inte helt lätt uppgift skulle det visa sig. I första hand var det viktigt för att kunna identifiera några av de 64 svenska arterna. De större sländorna är ibland samarbetsvilliga för posering medan mosaiksländor ständigt drar omkring och de mindre flicksländorna visar på en uppsjö av variationer. Idag fann jag ett par hanar enligt ovan som skulle visa sig vara en av de få observerade Spetsfläckade trollsländorna (Libellula fulva) som setts i Bohuslän. Rekommenderar varmt fälthandboken ”Trollsländor i Sverige” för den vetgirige.

Det mest anmärkningsvärda, enligt min mening, är trollsländornas enorma ögon, rovdjur som de är. De har fasettögon, som hos vissa går ihop i pannan, och innehåller uppåt trettiotusen delögon. Vilket man som fotograf ofta kan se, då de vrider huvudet nästan 180 grader för att ha ryggen fri. De klena benen används mest för att fånga och hålla fast byten. Vingarna är förhållandevis styva och vingparen kan styras var för sig, så de kan ryttla stilla i luften och till och med backa. Med munnens käkar och läppar kan de bita och krossa sina byten.

Samtliga foton på i detta inlägg är tagna i Strömstads kommun. Hur de lever och dör tar vi nästa gång . . . . . . .