Vingslag i norr

Under ett återbesök till Härjedalen och Rogens naturreservat första veckan i augusti fanns det lite tid över ibland mellan fisketurerna. Vi paddlade en dag runt i ett sjösystem som kallas västra och östra vingarna. På en liten ö försökte jag smyga bland lågt ris av ljung, blåbär och kråkbär. Allt för att hitta de sista fjärilarna som hukade sig ner i lä för vinden. Svårigheten bestod i att hunden som följde med oss gillade blåbär och kråkbär. Han tyckte dessutom att det var en spännande lek att smyga på fjärilar. Vi var väl inte helt överens om vilken metod som var bäst, att åla sig fram som jag försökte instruera hunden eller hans envetna luftsprång mot ”bytet”.

Det var gott om blåvingar på ön, men svårt att komma så nära att man kunde artbestämma dem. Med lite hjälp så har jag i alla fall kommit fram till minst två arter av blåvinge. Mätarna (Geometridae) var lite knepigare, skygga och svåra att lära känna. Dessutom för det mesta med färger och mönster som smälter in i den miljö de vistas i. En kunde jag artbestämma till sist. Den andra lite mer guldglänsande ville absolut inte vika ut sina vingar. Så trots att den fattade tycke för handtaget på mitt kastspö, där den tydligen hittade något ätbart med tungan, blev det för svårt att säga vad det var. Kanske kan någon bland mina följare hjälpa till med en ledtråd?

English summery:

During a return visit to Härjedalen and Rogens nature reserve the first week in August, there was sometimes some time left between the fishing trips. One day we paddled around in a lake system called the western and eastern wings. On a small island I tried to sneak among low rice of heather(Calluna vulgaris), blueberries and crowberries(Empetrum nigrum). All to find the last butterflies that crouched in shelter from the wind. The difficulty was that the dog that came with us liked blueberries and crowberries. He also thought it was an exciting game to sneak on butterflies. We did not completely agree on which method was the best, to lean forward as I tried to instruct the dog or his stubborn leap towards the ”prey”.

There were plenty of Bluewings(Polyommatini) on the island, but it was difficult to get so close that you could determine their species. With a little help, I could at least determine two species of bluewings. The moths(Geometridae) were a little trickier, shy and difficult to get to know. Also, mostly with colors and patterns that blend into the environment they live in. I could determine one species in the end. The other one, a little more goldenshiny, absolutely did not want to open his wings. Even though it seemed to like the handle on my fishingrod, where it apparently found something to eat with its tongue, it became too difficult to say what it was. Maybe someone among my followers can help me with this Moth clue?

Publicerad av Hans Wikström

The blog is an attempt to give you all a piece of life in the outdoors. The richnes of life that is interwoven in an unbelievable pattern. Where we as humans are just one of the species in the crowd. A humble approach to nature should be our starting point.

6 reaktioner till “Vingslag i norr

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: