Nätkonstruktörer 2

Hjulspindlarnas motsvarighet till arkitekter genom tiderna måste nog ändå vara den vanliga korsspindeln (Araneus diadematus). Den perfekta symmetrin med exakta mått, noggrann upphängning och genomtänkt stabilitet. Ibland lite vågat i en öppen tallskog med långt avstånd mellan förankringspunkterna. Lite som att försöka gå på slak lina. Nätet släpper igenom de lätta vindarna och följer elastiskt med. Visst kan någon utbrytare förstöra enstaka maskor, men det är lätt att reparera.

Tittar man riktigt noga kan man se att korsspindeln spinner ihop två trådar, samtidigt som den hittar fäste för sina åtta ben och för över den sammanlagda tråden med utomordentlig ”fingerfärdighet” till nästa fästpunkt på grundkonstruktionen. En balansakt man kan titta på hur länge som helst och ändå förundras över att det är möjligt.

De tunna trådarna i nätet fångar upp ljuset som bryts i regnbågens färger och bildar mönster som på gamla vävda trasmattor. Ett ljus som antagligen inte spindelns byten ser, eller så kanske de bländas av skönheten. Lite fantasi får väl en superamatör ändå ha ……