Våtmark och hjortronmyrar
Vi skall värna våra våtmarker sägs det, men varför då när de för det mesta bara är ett hinder för oss som önskar komma ut i naturen och vandra. Att kärr och mossar fungerar som sagolikt stora svampar har man märkt när kängskaften inte räcker till och sockarna surnar efter en dag ute. Men skämt åsido, utan myrmarker skulle det komma vårfloder varje gång det regnat häftigt. En oerhört viktig stabilisator i vattnets kretslopp.
Hur är det då med våra myrar i klimatdebatten, de skall ju vara så kallade kolsänkor. En myr som bildar torv fungerar som en kolsänka. Det sker genom att döda växtdelar som hamnar under vatten bevaras i myrarna som myrtorv i tusentals år utan att brytas ner. Men det finns en baksida. I den syrefria miljön bildas samtidigt metan; en växthusgas som är 25 gånger starkare än koldioxid och som därmed kan ha en stor på verkan på klimatförändringarna.
Vad sker då med myren när temperaturen stiger som följd av klimatförändringarna. Forskaren Janne Rinne har undersökt hur torkan i Sverige 2018 påverkade växthusgasutbytet i nordiska myrekosystem. Hans resultat visar att myrar tog upp allt mindre koldioxid men att myrarna också släppte ut mindre metan. På kort sikt dominerar minskningen av metanutsläpp och leder till en kylande effekt på klimatet, men efter 15 år kommer minskningen av myrarnas koldioxidupptag att dominera, med en värmande effekt som följd. Ett allt vanligare extremklimat kan i framtiden leda till att det frigörs mer koldioxid i atmosfären från dessa nordiska ekosystem. Man måste kanske omvärdera skogs- och myrekosystem som naturliga kolsänkor i framtidens klimat, säger Janne Rinne.
För den vetgirige så finns artikeln om myrar publicerad i ett specialnummer av tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B. Finns att läsa på engelska här.
Myrens guld hjortron (Rubus chamaemorus) har såhär i september försvunnit från många myrar, kvar finns bara torra blomstänger och de fantastiskt vackra bladen i de mest otänkbara färger. Hjortron tycks vara en av de första invandrarna på de vitmosseklädda myrarna, som drar nytta av fukt och solljus. Det kan dock vara en förödande strategi torra somrar eller kalla försommarnätter, då de flesta blommorna inte kan sätta frukt.
Samtliga foton tagna i Rogens naturreservat under perioden 5-11 september 2020
Fortsättning följer …….
LIV I FRI LUFT 