Myrar och klimatet
Hur ser egentligen framtiden ut för våra myrar och vilken betydelse får de i framtiden för klimatet? En mycket komplex fråga sannerligen. Påtagligt när man rör sig på olika typer av myrar är att mossan breder ut sig på fria vattenytors bekostnad, först som knappt gångbart gungfly av vitmossa, sedan som stabil torvmark. Processen är långsam men ändå kan man se hur andra växter i snabbare takt etablerar sig därefter.
Närmast vattnet växer främst olika slags halvgräs som t.ex. ängsull och starr. Ris av olika bär breder sedan ut sig tillsammans med ljung på tuvorna. Blåbär, odon och hjortron tillhör de vanligaste. I skogskanterna dyker pors och skvattram upp och etablerar sig tillsammans med viden och bildar de första skyddade kantzonerna, till gagn för djurlivet.
På de fjällnära myrarna är dvärgbjörken en av de första ”träden” på plats, innan småtall och gran hittar rotfäste. Fjällbjörken, som är törstig av sig, kommer strax efter, men ogillar samtidigt det utsatta läget för vintersnö och storm.
Att igenväxningen av myrmarkerna går allt fortare är vetenskapen överens om. Frågan är bara varför. Redan för 10 år sedan redovisade Tobias Eriksson från Umeå sitt resultat av fältförsök på myrar. Det visade sig att kvävenedfall från mänsklig verksamhet tillsammans med temperaturhöjningar har en stor påverkan på vegetationen tillväxt. Då växterna starkt påverkar sin närmiljö leder det dessutom till en ökad produktion av metan i rotzonen, vilket i sin tur ytterligare blir en faktor som påskyndar de globala temperaturhöjningarna. Mer om avhandlingen kan du läsa här.
Fortsättning följer …….
Samtliga foton tagna i Rogens naturreservat under perioden 5-11 september 2020
LIV I FRI LUFT 
Intressant! Då har man lärt sig något igen. Helt underbara foton!
GillaGilla
Tackar, myrar har en betydligt större roll att fylla än man kan föreställa sig. Dessutom är de vackra, speciellt om hösten.
GillaGillad av 1 person