Höst i Rogen 6

Myrarnas framtid

*Klicka på bilderna i gallerierna för att se verkligt format och högre upplösning*

Rogens myrar är idag skyddade. Det finns mindre områden kring de gamla fäbodarna som dikats ut för länge sedan för att skapa betesmark för kor och getter. Mer om dessa i kommande inlägg från Rogen. Någon torvbrytning har inte skett i området och lyckligtvis minskar trycket för torvexploatering i övriga Sverige. Rogens myrnatur är varierande. Det finns öppna myrar eller fattigmyrar, tallkärr där det växer martallar och skogskärr med granskog. Typiskt för många av de större myrarna i Rogen är att de sluttar sakta ner mot sjöar, kallas ibland för hängmyrar. Får väl betraktas som en variant av högmosse som avvattnas från en högpunkt i en riktning huvudsakligen. I gryningen kan dimman synas ”rinna” utför mossen ner i sjön.

Martallar är lite av ett signum för de flesta myrar i Rogen, men även i den fjällnära skogen som skall visas i kommande inlägg från Rogen. På myrarna växer martallen extremt långsamt och blir oftast dvärgartat liten. En sådan förkrympt martall med en diameter på endast 5 cm kan vara över 50 år. Namnet tros komma från att man trodde tallarna reds av det övernaturliga väsen som kallades maran, blev förtrollade och växte långsamt. Jämför vårt ord mardröm (eng. nightmare).

I Sverige finns en Myrskyddsplan framtagen av Naturvårdsverket, som tillsammans med länsstyrelserna gjort ett urval av de områden som bör prioriteras för skyddsåtgärder. Urvalet är gjort så att den variation som finns gällande myrtyper, vegetationstyper och flora och fauna så småningom ska finns representerade i ett nätverk av skyddade områden. Totalt ingår ungefär 326 000 hektar våtmark i planen, men som motsvarar endast fyra procent av landets våtmarksareal.

Naturmorgon i Sveriges Radio P1 hade den 12 sept i år ett inslag om skyddade myrar, hela programmet hittar ni här.