Kungsleden 2009 – dag 14

Onsdag 8 juli – Stora sjöfallets nationalpark

”Klarnar upp och lite varmare efter senaste veckans ostadiga väder. Några regnstänk på morgonen annars varmt när solen tittade fram.”

En lång etapp, men bara 15 km till fots över fjället till landsvägen och STF-stugan Vakkotavare (14a) vid Suorvadammens strand. Sedan buss söderut till STF´s brygga (14d) för överfärd mot dagens slutstation Saltoloukta fjällstation (14). Se översiktskartan längst ner i inlägget.

Turen över till Stora sjöfallet var omväxlande och fin. Björkskog, morän- och sandryggar, gräs- och ljunghedar, storblocksterräng med ris, små jokkar djupt nederoderade med blomsterprakt i kanterna likt små oaser och slutligen en kanjon. Tog inte mer än 4½ timme med en långrast vid sjön och blomstudier. Lappsparvarna tittade nyfiket fram i videsnåren. Rasta vid jokken hitom stugan, för att slippa bilbruset från vägen. Mobilkontakt med Mette för första gången på två veckor.”

Uppe på fjället öppnade sig hela Sarek, med sina höga snöklädda toppar, inför ens ögon (första bilden). Men glädjen förbyttes snabbt i sorg när man såg Suorvamagasinets kala och steniga stränder. Dagboken säger inget om detta, men civilisationens intrång i denna värld etsade sig fast i minnet. Orkade helt enkelt skriva om detta vid det tillfället. Känslan då var att man redan hade nått resans slut

Suorvadammen är en skymf mot allt vad skydd av natur heter. Genom att reglera sjön Akkajaure med som mest 30 höjdmeter för att kunna förse Kraftverket i Porjus med en jämn vattentillförsel, har man förstört det som en gång kallades Stora sjöfallets nationalpark. Av det gigantiska fallet återstår idag inte mycket mer än en bäck, 97% av allt vatten leds förbi fallet.

Nationalparken, som bildades redan 1909, fick ge vika när dammens första etapp byggdes 1919-1923. Sedan har den bara höjts och därigenom dränkt samiska bosättningar, båthus och strandnära skog. Fortfarande är det vanskligt att köra båt på sjön på grund av stubbar och rötter som flyter upp. Vintertid ännu svårare när isen släpper från stränderna vid lågvatten och tappningar ur dammen.

”Buss 15.20 via Stora sjöfallet (14c) till Kebnats (14d), båt 16.00 över till Saltoloukta (14), dusch och bastu och inkvartering i gamla stugan, ensam i ett 6-bäddsrum. Trerättersmiddag 18.30. Bordsplacering med tre andra vandrare. Förrätt: våffla med sikrom, lök och créme fraiche. Huvudrätt: Entrecote med baconmos, haricots verts m.m. Dessert: Glass med västerbottensost och hjortron, samt en massa grönsaker, öl och vin. Totalt 700 kr, men då ingick sängen!”


Samtliga bilder togs med en lånad enkel digitalkamera Canon IXUS 90 IS, så ni får ursäkta bildkvalitén.

Satellitkarta över hela vandringen med dess delmål, dag 1-20, från Abisko i norr till Kvikkjokk i söder, totalt ca 30 mil, hittar ni på första inlägget här.

Publicerad av Hans Wikström

The blog is an attempt to give you all a piece of life in the outdoors. The richnes of life that is interwoven in an unbelievable pattern. Where we as humans are just one of the species in the crowd. A humble approach to nature should be our starting point.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: