De orubbliga (forts på del 7)
Musen var inte helt säker på att han förstod vad paddan hade menat. Det var säkert kloka ord men paddans liv verkade inte så roligt och spännande tyckte musen…..
De orubbliga (forts på del 7)
Musen var inte helt säker på att han förstod vad paddan hade menat. Det var säkert kloka ord men paddans liv verkade inte så roligt och spännande tyckte musen…..
Onsdag 8 juli – Stora sjöfallets nationalpark
En lång etapp, men bara 15 km till fots över fjället till landsvägen och STF-stugan Vakkotavare (14a) vid Suorvadammens strand.
Kockholmens geologi anses vetenskapligt vara mycket intressant, speciellt för att förstå hur berggrunden bildades.
Fast berg under fötterna kan vara skönt när man trampat runt i skog, mosse och buskage utan att se var man har sina fötter ibland. Det är inte bara stabilt i nuet utan känns tryggt att återkomma till.
När man möts av en varningsskylt vid ingången till ett naturreservat hajar man självklart till. När det dessutom handlar om trädfällning sätter det griller i huvudet.
Granarna står så täta att inte ens den lågt stående höstsolen orkar tränga igenom stolpåkern. Granplantering fortsätter att härska här i södra Sverige, men nya tankar är väckta och debatten flödar som aldrig förr om vad som är skog egentligen.
Det senaste året har jag känt mig iakttagen varhelst jag passerat ett träd, oavsett var jag har varit. Först ett prassel bakom en tall, likt en hackspett eller nötväcka på jakt efter insekter. Sedan ett lite irriterat smackande.
Sillgrissla (Uria aalge)
Efter en stormig natt i onsdags tog jag mig ner till hamnen. Nordvästlig hård vind brukar innebära att alkfåglar ibland driver in och söker skydd.