Ständigt gör de mig förvånad, levande träd som aldrig verkar ge upp. För många kanske de ser ut att vara döda. Inga svällande knoppar eller gröna blad än så länge men i deras inre pågår en ständig kamp för överlevnad, in i det sista. Vind och snö skördar sina utvalda offer, grenar går av och skapar öppna sår, däggdjur och hackspettar misshandlar de yngre och de äldsta men träden viker inte för motgångar. En förmåga att själva producera antibakteriella substanser och kapsla in såren borde göra vetenskapen full av avund. Ändå tycks vi inte behandla dem som levande varelser utan mest som en råvara att utnyttja.


Hee, Strömstad – 3 april 2022