5 maj 2022
Rör inte min kompis! Så skulle man kunna uttrycka Sveriges förhoppning om fortsatt fred i vårt land. Den s.k. försvarsalliansen NATO skall verka avskräckande gentemot andra (läs Ryssland). Men precis som tryggheten i att ha klassens buse på sin sida, med hjälp av godismutor och fjäskanden, kräver också ett medlemskap något i gengäld. Inte bara kostnader för diplomater i Bryssel utan ett Sverige som skall kunna bidra militärt, när något annat land i NATO angrips. Utökad värnplikt, miltär upprustning och ett samhälle inriktat på framtida krigföring, med återkommande övningar och höga brösttoner. Resurser som behövs i ett helt annat syfte än att ta liv, nämligen att rädda liv undan klimathotet.

Men kriget kommer inte att utkämpas på Gotland eller i Helsingfors, det framtida kriget finns redan här men dess ansikte och ”soldater” passar inte in i bilden. Idag kallas de flyktingar, lycksökare och terrorister. De söker ett svar på varför just de skall ha de så mycket sämre än oss i de s.k. utvecklade länderna. Vi som är huvudorsaken till deras situation, från slaveriets dränering av länder fram till idag med utfiskning av hav, klimatpåverkan och nykolonialism. Det kriget råder varje dag medan vi drar ner kepsen och skuggar ögonen. Svält klassas än så länge inte som massmord eller krigsförbrytelse.
