Livet som träd, fullt av umbäranden. Tryggheten i närheten av stadsbebyggelsen är mer påtaglig än de som hamnat som ”skräpvirke” i en granplantering. Men staden växer och kräver mer plats, där gamla eller fula träd inte längre ryms. Många ser inte trädens variationer, stammarnas bark eller grenverk som verkar leva ett eget liv. Men snart, när det skarpa vårljuset på kala grenar går över i lövsprickning hänförs vi alla. Det gröna tilltalar oss, får våra sömniga ögon att öppnas på nytt och låta oss försvinna in i grönskan. Så, var försiktiga med vad ni tänker om fula träd, torra, spruckna eller ett omöjligt virrvarr som inte går att tränga igenom.
Hålkedalen, Strömstad – 1 april 2023
LIV I FRI LUFT 
Träden kräver inte en relation, men de bjuder in. När jag har hittat ett träd som bjudit in brukar jag återvända dit. Märkligt nog brukar jag inte vara den enda som kommer. Om det är promenadslingor brukar de få bänkar utsatta vid sig. De står där och väntar på att bli upptäckta. Jag, som nyligen har lärt mig om barkens betydelse för arterna, har börjat att se ekens skrovligheter som livgivare. Naturen är där, bjuder in till närhet, väntar på vår nyfikenhet, men på dess egna premisser, som du en gång skrev.
GillaGilla
Ja, en sup natur vederkvicker själen.
GillaGillad av 1 person
Man ser inte skogen för alla så kallade ”träd”
GillaGilla
Så sant, samtidigt som man ibland inte ser trädens egenart för all skog…
GillaGillad av 1 person
Så sant så
GillaGilla
I used google translate and really enjoyed your text – as well as the photos. We disappear into the greenery – thankfully! But the old and cracked forms are beautiful, too.
GillaGilla
I am glad you liked it, thanks a lot.
GillaGilla