På gränsen – dag 59

12 juli 2018 – Upploppets reflektion

”Så var det dags för upploppet, på denna etapp av Sverigeresan, men antagligen också slutmålet. Kropp och huvud har resignerat inför att klara Treriksröset. Vid elvatiden igår kväll kom ett ordentligt regn som vätte ner allt utom jag i tältet. Kläder jag hängt på tork under tak i vindskyddet, var fuktigare än när jag hängde upp dem. Det mesta under yttertältet som inte var nerpackat i täta påsar var också rått. Klev ut i knottvärlden halv sju. Myggnät och jacka på, svettigt! Körde standardfrukost med gröt och kaffe, sen i väg före åtta.”

”Fick dela upp dagen i etapper, för att mentalt klara ett pass som bara var en transportsträcka av gubbe med säck till civilisationen. Första delen, bra stig längs den speciella canyon som heter Ansättån (naturreservat). Blev snart plaskvåt, svett inifrån och väta från gräs, björk, gran, torta, daggkåpa m.m. Efter 2 km skvalpade det i ena kängan och byxorna var endast torra mellan knäna och 2 dm uppåt. Svetten forsade ner från ryggen, sura kalsonger och byxöverdel. Borde finnas någon antisvettmedicin!”

”Kom lite friskt vatten i sidobäckarna till ån. Fyllde på så gott det gick, men hade nog behövt två flaskor för att hålla vätskebalansen i schack. Väl på vägen var det bara att trampa på. Första gången jag känt att grusväg kan vara helt ok. Dessutom i stort sett bara utförsbackar. När solen tittade fram blev det grymt varmt. Gick, letade skugga, drack och försökte räkna ut med klockan när jag skulle träffa på mina hållpunkter längs vägen. Snittfart 3,5 km per timme, mot 1,5 på fjället. De knappa två milen tog faktiskt inte mer än sex timmar till Rörvattnet.”

”När vägen delade på sig låg ett vindskydd vid bron över ån. Drack mer vatten ur ån, faktiskt kallare och fräschare här än gårdagens längre upp i systemet. Det blev en sopplunch och fight med broms. Försökte torka lite kläder, men det gick dåligt. Bytte till torra strumpor i de våta kängorna, kändes lite bättre ett tag.”

”Fördrev tiden ner med att fundera på framtidens fjällvistelse. För utan fjällkontakt kan jag inte vara. Tännäs och Rogen i all ära men kanske för mycket skog, åtminstone utifrån den här turens erfarenheter. Det får nog bli att hyra någon hytta i de norska fjällen eller en fjällstuga vid väg i Sverige, fast med närhet till fjäll och fiske. Ett måste är närheten till vatten, sjö eller å!”

”Och så var det dags att vika av ner mot Bustadtjärnen, där en fiskare satt och njöt av dagen med synligt rött flöte och mask. Såg gott ut! Med svarta moln och åskmuller i ryggen gick de sista kilometrarna snabbt till fiskecampen och den bokade stugan. En tysk som drev denna sedan åtta år tillbaka. Tvätta byxorna och hängde dem på verandan, vi får väl hoppas att de är torra till imorgon bitti. Anslutningstaxi beställd 07.00 till Rötviken imorgon för 31 kr. Middag beställd på campingens egen restaurang. Vad mer att begära!?”

”Tyskens son serverade mig som enda gäst, en stor portion älgstek, tjocka skivor med mycket färska råa grönsaker. Förrätt köttbuljong med tunnbröd och dessert en rektangulär belgisk frasig våffla med vaniljglass och sylt. Till det två Jämtlands folköl och livet är tillbaka i den slitna kroppen.”

”Köpte lite udda öringflugor och fick en lektion i flugfiske utan rulle. Bara ett lätt teleskopspö och lina nästan i samma längd som spöet knuten på spötoppen. Japanskt traditionellt sätt att fiska, lämpligt i småbäckar, tjärnar eller från båt.”

”Svårt att sitta ute nu i kvällningen när knotten anfaller i stim. Hittade bara ett myggfönster, får se om det klarar de minsta knotten. Annars blir det en svettig natt, +21 grad C ute nu kl 19.30 och +27 inne i stugan, men efter midnatt svalna det av….”

Flygfoton och kartor från Lantmäteriets kartdatabas.

Bild 1, en betraktelse över livets tidslinje, sista sommaren i Rogen 2023.