VADVETJÅKKA 1975

Blev nyligen hyllad på min födelsedag av en gammal kompis, som påminde mig om att det är vårt 50-årsjubileum. Förstod inget först, sen gick det upp för mig: Expedition Vadvetjåkka Nationalpark 1975. Efter att ha varit ute på Röst i Norge, en vecka med Hans Kempén, så skulle jag möta upp Per Sandström vid Riksgränsen för en miniexpedition till Sveriges nordligaste nationalpark, Vadvetjåkka. Fick en ”vilodag” i Abisko därimellan. Samtliga bilder skannade från dia, valda citat ur mina anteckningar från turen.

Fredag 15 augusti

”Sjönk ner i den klart tysk- och danskinfluerade vagnen. Molnen öppnades i Riksgränsen och solen trängde fram. Köpte 5 dagar x 5 kr fiskekort per man och leta tältplats efter stigen. Fann en vid den lilla bron nere vid sjön.”

”Tog anteckningsboken med mig till Lapplandias soffgrupper. Läste DN och skrev, hela tiden iakttagande. Vadå? Jo, platåförsedda snorungar, vita jeans och dunvästar. För att inte tala om dessa norrbaggar som i fyra timmar konstant spela på olika apparater och käka chips.”

”Tåget skall komma 21.23. Kvart i tio går jag och sätter mig i väntsalen till kl 23.20. Sanse och hans 25-kilospackning släntrar av och vi knallade i mörkret ned till tältet. Prata tills vi tröttna.”

Lördag 16 augusti

”Vakna 6 och steg upp 7, ty solen sken. Mörkt österöver, blåsigt och +8. Tog en soppa. Två korpar kretsa runt tältet. Motionsslingan följdes, tyvärr för långt. Skulle ha följt stigen vid delningstecknet.”

”Artbestämde en drillsnäppa. Ett helt småfågelskelett låg i närheten, f.d. spyboll (?). Gena mellan sjöar och småmyrar upp mot sjukvårdspulkan. Enstaka björktrastar, ängspip och sparv. Följde en liten bäck kantad av bl.a. fjällkåpa och fjällviol.”

”Vinterleden försvann upp på östra sidan av ravinen och stugan slukades upp av riset.”

”Drog en genert tvärs över mot vadet. Diverse sumphål men enkelt vad. Följde ”vinterleden” ett tag men gav upp hoppet till slut. Följde något som liknade floddalar. Slipade och urholkade sidopartier. Räfflor på hällorna vittnade om inlandsisens härjningar.”

”Älgspillning vittna om deras förekomst och något senare hittades färska glidspår i mossluttningarna. Hitta ett komplett renbakben.”

”En stor sten med sandaktig skiffer, fullt smulbar, fascinerade oss. Dalgångarna gick i nord-sydlig riktning, vi 90 grader mot dessa!”

”Ner till stranden för att prova fiskelyckan. Olyckligt, på grund av blåst och uteblivna napp. Följde stranden och vek uppåt efter vad nummer två (lätt). Upp- och nergång runt höjden.”

”En liten sänka blommade i gult; fjällviol, smörblomma, fjällkåpa och trollius. Vad nummer tre visade sig svårt utan rep. Tvingades vända och gå runt sjön. Drillsnäppa och en vråk obsades. Tog oss knappt över vadet på norra sidan av sjön, där gullbräcka och käringtand växte. Mjukdyig sandbotten, d.v.s. ingen fisk.”

”Tälta någorlunda myggfritt på en kulle ovanför renvaktarstugan vid lillsjön. Kvällens överraskning, smörfeta pop-corn, absolut färska. Hört småtjattrande lommar, såg en flyga, kan mycket möjligt ha varit smålom.”

”Täta bomullsmoln, blåst. Temp kl 21.00, +6,5. Har under dagen funnit 12 döda lämlar.”

Söndag 17 augusti

”Drog oss (vakna) till 7 då tempen låg på +8. På med torkade sockar. Täta moln täckte topparna runtomkring men lugnt från morgonen, vilket myggen observerat. Beckoljan insmordes. Jagade ner mot vaken i sjön. Koka kraftigt mitt i sjön, givetvis utom räckhåll. Inte ett napp. Soppfrukost istället, något förb….! Traska på vid 9 längs den fina kammen bort till den minsta sjön i systemet, där säckarna lämnades.”

”Tog spö och kamera för en tur upp efter sjöarnas stränder. Lommarna från igår (6 ex) låg ute på storsjön och fiska bland vaken. En liten bäck bevattnade en myr där exempelvis vattenklöver frodades.”

”Provkasta i den ekologiskt fiskdöda sjön. Varje sjö ett slutet system p.g.a. stor fallhöjd mellan sjöarna. Stora bestånd av fjällsippa (kvastar). Fågellivet bestod mest av omkringflaxande björktrastar, enstaka drillande snäppor avlöste.”

”Satte oss på en skön kulle och njöt av omgivningen, sjöarna som avlöste varann med kullar mellan och bäckarna från snöfälten som delade upp sig och ringla ut i små deltan. Återvände längs kammen och genast upptäcktes en rödräv som lyste, springande uppför fjället. Försvann bakom grannkammen och Sanse hängde på med filmkameran. Tyvärr uppslukades den helt. Istället skrämde han upp två ripor. Återvände till säckarna.”

”Plöjde ner till playan där vi coola ner oss bland de sköna stenarna. Solen dök fram lite och badplanerna likaså, men nej! Kasta mackor i motvind och beundrade ett naturligt infiltrationssystem. Fortsatte en bit upp på kalfjället mot nästa lilla deltaland. Kom ibland in på den gamla leden. En go tältplats mellan två mindre playor alldeles vid sjön. Först skulle middagsfisken håvas. Trots goda råd om bete och djupvattenställen, från en Kirunafiskare (med båt), blev det frystorkat ikväll också.”

”Undersökte en gammal fiskarkåta. Öva bergsklättring på en äggformad topp och undersökte bergarter (veckningar). Ordna ett röse där stigen hittades. En kopp varm choklad innan säcken fylldes med kalla fötter. Hittade idag endast två nya döda lämlar (summa 14).”

”Väder kl 21.10, temp +7, mulet men uppsprickande, 3-4 sekundmeter. En lom skriker.”

Måndag 18 augusti

”Samma väder med blåst och temp kring +8, drog oss för att stiga ur tältet.”

”Följde älgspåren och den gamla leden förbi Kanisjaure och uppför den släta sluttningen. Lämnade Pajep Njuorajaure bakom oss. Gled nerför baksluttningen och hejdades bara av ett otal faneros.”

”Tog en fiskepaus nere vid sjön efter att ha spanat in ett vak i den. Gick runt den mindre sjön från varsitt håll och strax hade vi landat en firre, exakt samtidigt. Fina rödoranga rödingar på ca 3 hg. Fortsatte och hitta ett fint ställe lite ovan sjön. Såg uppåt tre firrar i stöten bakom draget. Lyckades lirka på en liten men tappade olyckligt nog en också. Lura i fortsättningen rödingarna genom att sluta veva när de följde efter betet gapande. Fick tre till att svälja, den sista något större än premiärfisken. Sanse tog upp en fin till. Lyckliga som småskitar trava vi mot luspen med summa 1,5 kg rensad röding i säcken.”

Kom ännu en gång in på älgspåren (minst tre). Följde dessa genom ris och längs myrkanter ända ner till Luspenviken. Följde stranden, med ett avbrott för en storlom som låg och fiska i viken. Dräkten lyste i sitt mönster när den närmade sig på mitt lockrop.”

”Njuoraluspen bestod nu enbart av en rätt nybyggd kåta av bräder, de andra var nertagna och lagda i fina upplag. Bägge låg på varsin kulle ca 250 m från strand i oländig terräng. Liten playa för tält, eldstad och kök nere på stranden. Starta rödingstekningen omedelbart och det med speed. Smaka och åt allteftersom (goooosi!).”

”Mätta och definitivt belåtna besteg vi Vadvevarasj efter att ha ordnat eldstad och ved. Njöt av jokkarnas ringlingar från dubben men framförallt av två älgkor, med varsin gyllenbrun kalv, som sakta var på väg in i parken från väst. Möjligt de som gått före oss. Därefter upptäcktes en på andra sidan Vadvejokk, ätande videblad och knoppar. Rörde sig inom en 100-meters cirkel på en timme. Denna ståtliga tjur avlöstes av en fjolårskalv vid en av deltasjöarna längre bort. Betade vattenväxter men skrämdes upp mot Vadvet av två campare som elda i vindriktningen från andra sidan älvgränsen.”

”Annat av intresse idag är två döda lämlar till och tre ripor. Tillbringa resten av kvällen vid go-brasan. Härma ugglor och studera moln (lönar sig inte). Temp tas, 16.30 låg den på +11 (åska i luften) och nu vid sängdags +5. Har kommit några enstaka droppar som ett tecken på vad som väntar.

Tisdag 19 augusti

”Vaknar och somnar hela tiden om till regnets smattrande, vadå typiskt. Sanse sprättar igång en frystorkad och jag tvingas ändå ut efter köket. Mojnat. Kokar de tre smårödingarna från igår som kex-pålägg (saltet sinar).”

”Vräker ut alla köksatterialjer för blötläggning. Alla drönares dag fortsätter. Temp visar fortfarande +12 kl 13.30. Fantiserar kring tanken om utforskning av Vadvetjåkka nationalpark. Resultatet skulle i så fall bli en bok: ”Vadvetjåkka – ifrågasatt nationalpark”.

”Tog oss i kragen och oberoende av vädret gick vi ut på en tur för att leta reda på ”ängarna”. Hitta först av allt en kåta. En uppmanings- och varningslapp satt på innerdörren, undertecknad av Olof A-son Blindh. Ett par gamla bondeförbundare, mögligt grötfat, fyra femöringar (från 1957-1965), gammal härlig jacka, damsockar, lappband, sovsäck och annat fanns bakom den olåsta dörren. Från utsidan var den lappad i flera lager med tjärpapp, likväl höll den inte tätt. En gammal kälke fascinerade oss, med handsmidda spikar och sicksackade träkilar. För övrigt fanns där ett naturadass med inristningar från 1910 (HE och VNIL).”

Hittade en röd-vit markerad stig och följde den mot fjället. De 14 plusgraderna kändes verkligen men turligt nog verkade det bli uppehåll. Stigen var ibland svår att hitta, men riktningen var hela tiden densamma, så vi lyckades. Gick över fina kullar och åsar med enbart småris (blåbär och kråkbär) och grov björk på. Vilka tält- och utkiksplatser. Hittade också två renvaktarskydd (resterna) vid något som liknade en raserad inhägnad. Rundbyggd av björk.”

”Kom ner på något som liknade gamla ängar, men påminde mer om parker med de jämna blåbärsmattorna och de glesa björkarna. Hittade betydligt lättare tillbaka och märkte upp med raserade käppar och genom att röja lite. Leden fortsatte hitom kåtan mot Kanisjaure eller västerut. Kan möjligtvis vara samma led som vi hela tiden sett små snuttar av. På de sluttande myrarna växte täta bestånd av jungfru marie nycklar (16 ex på 3 kvm). Åt en stadig middag innan vi packa ihop för att följa den nyfunna leden.”

”Gick raskt den här gången och på en halvtimme hade vi avverkat de dryga två kilometrarna till jokken. Genast upptäcktes en älgtjur på ca 150 m håll, lugnt betande på andra sidan Vadvejokk. Hinner inte mer än gömma oss och få upp kikarna så dyker en tjur till upp. Båda grå av ålder med basthud kvar på hornen. Med Sanse och hans filmkamera beslöt vi oss för att smyga nedströms. Vinden låg mellan oss och älgarna, så den var inget problem. Forsen och fallet dämpade alla ljud. Med andra ord allt upplagt.”

”Vi tog oss över på tre vadställen (till stövelskaftet) och smög längs stranden. Lite otur hade vi ändå haft, de gick nu snett framför oss vid skogskanten. Vi hade inte varit tillräckligt snabba eller så hade de upptäckt vår rörelse. Vi valde att smyga en kortare sträcka längs jokken nedströms i etapper. Sanse först medan jag iakttog den ena tjuren, den andra syntes inte till. Genast såg de Sanse, vilken underskattning. Bägge reste sig och galopperade rakt in i den ogenomträngliga björkskogen. Sanse fick nöja sig med de sekvenser han tog alldeles i början, men man lär sig.”

”Tillbaka upptäckte jag en tredje typ av ”äng”. Skild från myr- och risängen var den här helt täckt av blommor. Den omgärdaes av rinnande vatten och innehöll orkidéer varav endast brudsporre upptäcktes. Tyvärr det mesta sönderbränt av solen. Återstår nu bara att ta reda på vilka av dessa som verkligen har brukats en gång i tiden, allt enligt författarna av nationalparkshäftet.”

” Blåser fortfarande, nästan tilltagande. Biltermometern visar +5,5 och det är klart rakt ovanför oss. Runt omkring fjällen hänger regnmolnen. Slutsats: regnar av sig i dessa trakter och klarnar sedan söderöver. Vinden lyckades splittra molnen mot kvällen, när solen givetvis gått ner.”

Onsdag 20 augusti

”Regnet piskar friskt på tältduken och vi väntar på uppehåll. Tvingas in med huvudet åtskilliga gånger innan vi kunde ordna med morgonmålet. Det händer ingenting idag, jamen det gjorde´re ändå. Vi gick över bäcken som alla andra gånger. Hitta en betydligt större äng, lik den på holmen. Tätt med utblommade fanerogamer och grästuvor.”

”Studsa upp på kullen (d.v.s. längs åsen) och när vi blicka tillbaka över myrdeltat stod en gammtjur i dess bortre ände. Troligen den ensamma vi såg första kvällen. Inte en dag här utan älg!”

”Gick ca 3 km in i dalgången som Vadvejokk rinner ner genom. Gick över kullar och åsar, bäckar och rishedar, tittande på den västra branten, nysnön längre in, hängdrivorna, fem rentjurar med prakthorn, lappsparv, döda lämlar, stenskvätta, ravinen med fall och alla småbäckar på vägen tillbaka (västra sidan). Spana in två älgtjurar 250 m från vårt tält. Rulla, studsa och ramla ner till tältet.”

”Satte i fräsch film. Gick över jokken, som så många gånger förr. Försökte smyga på älgarna genom riset, vilket inte oväntat misslyckades.”

Övergick till ett kroniskt tillstånd, d.v.s. fotograferande av blommor i motljus. Två fjärilar sågs. En gräsfjäril och den andra fotad. Myggen drev oss tillbaka. Gick över till pannkaksstekning med frääs! Poppade till dessert. Lade oss och dega till sängs redan kl 18. Få se om vi kommer upp något tidigare för det. Ligger nu uppe i 24 döda lämlar, med de två igår. Förresten var det sol idag mellan 11-17 och som mest ca +20 i skuggan. Kl 18 är temp +12, mulet (ej regnmoln) och relativt lugnt.”

Lite kvällspoesi:

”Skogens stjärna där den står, vi ser den så gärna vareviga vår”

Vår al, lummig och sval, klibbig men hal, hyser hackspetten likt garderoben sin mal”

Torsdag 21 augusti

”Tillbaka bär det idag, en bit. Givetvis vräker regnet ner. Avvaktar till 9 innan vi, i härliga Hanssons underbara waterproof vattenställ, tillrättar kronans undermedicin: Aprikossoppan (mumsfilibaja). När regnstället (som det ibland kallas) sugit upp en halvtimmes regn återgår vi till tältet för att i detsamma packa ryggsäcken liggande till trots mot all fallfukt.”

”Går, eller vadar som så många gånger förr, över bäcken. Sista gången gillt som det så vackert heter. Lite överilat gick vi för djupt och Sanses långstövlar tog in vatten. Snabbyte av sockar (unikt foto). Svetten börja genast rinna på insidan av HH (temp omkring +10) när vi nästan trivdes med underlaget på ängarna. Fortfarande alright genom de första videsnåren och myrarna (knappt till halva stövelskaftet).”

”Haja till när en beckasin skrämdes upp. Visade ett uppflog med svag sicksackning, lät som beckasiner gör (dubbel?). Fortsättningen gick i hoppets tecken, men mest i sumpmark. Följde stranden vid den av jokken bildade sjön. Spana efter eventuella vadställen, ty vi var klart överens om att i händelse av fortsatt regn (troligt), återstod bara att gå så långt som möjligt (d.v.s. Björkliden).”

”Fortsatte längs älvkanten men tvingades in till vänster av en vinkelrät 10-40 m bred vattenavstickare. Dess längd 1,5 km! Omgivande terräng bestod av ogenomtränglig 2-meters videdjungel. Vi banade en ny älgstig. I det ögonblicket uppfanns det för Vadvetjåkka med omnejd så berömda uttrycket: ”Att älga sig fram”. Där älvviken skulle sluta tog en smal men djup bäck vid. Riktning mot Vadvet! Helvetet tycktes aldrig vilja sluta.”

”Teorin om en uppblåsbar flytfarkost av något slag verkade sundare och mer påtänkt än när den föddes. Tog oss likasåförbannat över och runt. Tvingades leka brandkår efter troligtvis två fiskare. Framför ett vindskydd (med två au-de-vi bakom) hade elden pyrt i rötter och mossa (2-3 kvm), nästan omöjligt att släcka. Reste ett avbrutet metspö och beslöt lämna ett meddelande i Björkliden.”

”Regnet strila allt värre så efter en blöt chokladkaka togs brillorna i näven, studsa och gled mot ravinen på björkkammar och krossten. Tillräcklig skärpa för att nån gång upptäcka ett moget hjortron. Första 6 km gick på tre timmar, nästa 6 skulle visa sig bara ta två timmar fram till bron. Filmning i regnet, sedan den de-lux spångade mellanriksvägen. Slirade i uppförsbackarna och åkte i rännilarna utför.”

”Hade nu bestämt oss för övernattning i stugan på Tornehams hållplats. När vi passerde vägskälet (500 m kvar) till Björkliden (5 km) hade de senaste dryga 6 km gått på timmen. Tornehamn: väntsal med ett 1×2 m litet olåst utrymme, den låsta tornehamsstugan och en öppen redskapsbod. I den sista ordnades ett snabbt klädbyte innan mjölktåget från Narvik kom 16.10. Fem kirunabor (tre i fyllan) stod också och vänta. Kvart före 6 kom det, konden klippte snabbt och fem i traska vi in i Björkliden supermarket. Köpte följande: limpa, smör, bullar, chips, mjölk, juice, saft, skinka och 88:an. Vräkte oss på stationsbänkarna. Fika, rapa och smällde upp stormköket på trappen innan sista tåget anlände. Studera i-väntan-på-försenat-lapplandspilen-folk. Den var en timme försenad som vanligt. Tar träbänken i besittning, ZZzzzzzzzz!”

Slutplädering

”Beräkning av antalet sol- och regntimmar perioden 16/8 kl 12 till 21/8 kl 24 (Vadvetjåkka):

  • Soltimmar 9
  • Regntimmar 30
  • Mulet, blåst 93

SLUT

Publicerad av Hans

The blog is an attempt to give you all a piece of life in the outdoors. The richnes of life that is interwoven in an unbelievable pattern. Where we as humans are just one of the species in the crowd. A humble approach to nature should be our starting point.

7 svar på “VADVETJÅKKA 1975

    1. Båda tankarna fanns där, läste faktiskt biologi extra på tekniskt gymnasium. Blev dock bara ett år som heltidsanställd distriktsinstruktör för Norrlands Fältbiologer. Hade ett litet fotoföretag med bildbyrå under många år långt senare, men när hobby blir yrke tappar man lite av lusten att utforska. Sen säger jag som Hasse Alfredsson; ”man måste ju leva också…”

      Gillad av 2 personer

    1. I originally made the post only for my friend who participated in the expedition, to remember and perhaps bring others to a time where much was different, practical but with an unspoiled nature even today.

      Gillad av 1 person

  1. Tack, vad mycket jag hade glömt.

    Vilken strapats det var, eftersom jag förmodligen aldrig kommer att få uppleva de där stunderna igen så kan man sakna dom.

    Gilla

    1. Ja, det var en ovanlig väg vi valde, både dit och hem. Börjar förstå varför den inte var den mest omskrivna eller välbesökta nationalparken i Sverige. Men, vem vet vi kanske hittar nåt annat projekt……

      Gilla

Lämna en kommentar