Kaffepaus från fisket, i lä på en sten bakom en tall. Solblänket i vikens lugnare del har redan triggat fotohjärnan på mig. Årets sista sländor seglar över vattenytan, några sammanförda med en dagspartner andra fortfarande rastlöst hovrande.
Septembersolen värmer ännu, min kropp och omgivningen. Vattnet något varmare än i luften. En av sländorna slår sig ner bredvid mig bland torra löv och tallbarr. Laddar solenergi ett tag och gör en ny tur ut över näckrosorna.
Han kommer strax tillbaka, vrider snabbt lite på huvudet mot mig. Där i detta ögonblick avgör han om jag är att lita på, vän eller fiende. Vad som fäller avgörandet vet jag inte men ljudet av kameran verkar inte ha någon betydelse.
Jag tar lite mer kaffe och bara suger upp dagen i tanken. Vaknar till av att sländan återvänder, denna gång till mitt knä. Mina mörka byxor är varma av solen och han kanske övervinner en känsla av obehag. Jag vill ändå tro att jag ingett ett förtroende och vunnit hans tillit.



Söletjärn, Bullaren - 22 september 2025
Ett av naturens många underverk men dom är nog bland de mest sofistikerade, tänk att kunna flyga framåt, bakåt, i sidled, stå still och rolla.
GillaGillad av 1 person
De där stunderna när man har närkontakt med naturens vackra små flygfän lever man länge på. Det är just precis det, lyckan av att de har förtroende för en. Underbar bild med den röda på ditt knä, glänsande vingar och huvud. Jag skulle nog ha behållit färgen i de andra också.
GillaGilla
Jag höll på med annat i mono, när de först stötte på mig. Så det är svårt med oväntade besök ibland.
GillaGillad av 1 person