Lärling och toppredator
Varningslätena från gässen är annorlunda. Kanadagässen låter ännu mer hesa och bläsgässen formerar sig tätt och går nästan upp i falsett tillsammans. Grågässen däremot har nästan börjat vänja sig vid den nästan två meter breda silhuetten och lyfter bara kort för att snart vara tillbaka vid det pågående bobygget på ängen.
Den unga havsörnen kom snabbt norrifrån, över skogen på berget på andra sidan viken. För långt bort för de där fantastiska bilderna som fågelfotografer eftertraktar, genom att sitta timvis i ett gömsle vid en åtel. Men här måste den unga örnen lära sig själv nu, oavsett om den bara är här tillfälligt eller har kommit hem till området den föddes i.
Han eller hon drog sig ner mot skogskanten och följde stranden ett ögonblick. Plötsligt fick den syn på något i kanten på leran och bestämde sig snabbt att gå ner. Knappast någon fisk i lågvattnet som var, men kanske något ätbart kadaver. Jag försökte se vad det kunde vara när örnen greppade något med ena fotens klor och försökte lyfta det.
Medan jag tittade i tubkikaren för att lösa mysteriet lyfte örnen och släppte direkt ett mörkbrunt föremål, ca trettio centimeter långt och med en rundad form som en limpa. Såg mest ut som en bit murket trä som drivit in med vattnet men kan också ha varit något djurkadaver som inte passade i smaken. Kanske dagens lärdom i kostcirkeln för en havsörn.
Örnen fortsatten mot en liten bäck som mynnar ut i viken, stannade kort för att dricka antagligen eller skölja munnen om det var ett kadaver tidigare. Den lyfte sedan tillbaka längs stranden åt andra hållet mot väster, hela tiden spanande efter något intressant. Örnen hade en mycket spräcklig fjäderdräkt, påminnande om några av ormvråkarna som rör sig i området. Fint kamouflage mot björkarna i skogen.
Havsörnen ändrade sig snabbt och gick rakt mot mig tvärs över lerviken, tog lite höjd men blev snabbt varse om att jag satt där. Med några snabba vingslag kom den genast upp i höjd och gjorde en kringgående rörelse runt mig. Han som står överst i näringspyramiden skall man akta sig för, även om omgivningen har respekt för en toppredator med vingar.
Fortfarande på behörigt avstånd gledflög havsörnen söderut, mycket fokuserad på mig med sin skarpa syn. Spanade ner mot min sida av vikens strand några gånger men hade sen fullt fokus på att smyga sig över skogskanten och kanske överraska någon and på andra sidan eller hitta en tidig havsöring i det grunda vattnet.
Alldeles oavsett så verkar tillgången på havsörn i detta område ha en positiv utveckling, ses minst vid 8 av 10 besök, och ibland ett flertal gånger under 2-3 timmars observationer. Det här örnbesöket varade bara i fyra minuter enligt kamerans registrering. Men jag tror vi båda hade en lärorik stund som vi delade, på var sitt sätt.
Nöddökilen – 17 mars 2026, kl 10.39-10.43
LIV I FRI LUFT 