Gamla och nya bekanta
Fågelskådning på våren handlar för många om att göra om en process. Att pricka av vårens arter allteftersom de anländer och flyger vidare. Krysslistan kan både vara ett hjälpmedel och en stressfaktor. Varför har jag inte sett årets första fiskmås ännu, trots att de sedan häckar i hundratal på våra hustak och inte uppmärksammas på samma positiva sätt. Eller som exempel den kanske vanligaste fågeln i detta lilla havsnära naturreservat, grågåsen som ibland kan övervintra för att få den bästa häckninngsplatsen. Sedan försvinner den från topp-10-listan och låter bara enerverande i vissa öron, med sitt kackel genom försommaren. Men kommer man dem nära, precis som alla individer, har de karaktärer som känns bekanta. Paret nedan ser lite bestämda ut medan ungkarlen (?) verkar glad och fri, åtminstone i mina ögon.
Idag var en bra dag annars, trots lite kyla i skuggan, klart väder uppstod och med det ett fint medljus. Temperaturen kröp så småningom under eftermiddagen upp mot +10 och vårkänslan har börjat infinna sig, åtminstone fågelvåren. Sedan kommer växtvåren och insektsvåren. Spridda flockar av bläsgås och kanadagås rörde sig i det fria luftrummet, som vid tre tillfällen under mina timmar här inte var helt fritt.
Den gamle havsörnen med kritvit stjärt tog in platsen på majestätisk manér. Först smygande över horisonten utan att bry sig om kacklet runt omkring. Manövrerade sig bort mot vindkraftverken i fjärran, men på behörigt avstånd (där bilden luras). För att sedan bara stiga upp i det blå och till synes njuta av en perfekt dag, en syn man aldrig kan tröttna på.
En yngre havsörn dök också upp snabbt vid ett tillfälle, lågt över havet där ejdrar, knipor och skrakar brukar hålla till, och försvann lika snabbt.
Läste att havsörnen nu kommer att plockas bort som rödlistad art då den har hämtat sig fantastiskt efter de svåra åren på 1960-talet. En bidragande orsak, förutom avvecklingen av de giftiga ämnen de utsattes för, tros vara att stammarna av gäss ökat markant de senaste femtio åren.
En udda upplevelse var att kunna följa en sparvhök på långt håll som ivrigt uppvaktade en duvhök för att mota bort den betydligt större höken som kanske kommit för nära ett sparvhöksrevir. Verkligen vågat!
När det var fritt fram så valde några grågäss att landa i öppet vatten. En uppvisning hur en gåskropp smidigt kan trotsa den oundvikliga tyngdlagen, kraftigt dra i vingarnas nödbroms och surfa på fötterna sista biten. De fick snart sällskap av några glädjespridare med chokladbruna huvuden. Årets första skrattmåsar stannade till en stund i viken och letade småfisk i ytan. De hade tidvis sällskap av de första fiskmåsarna som börjat anlända också. Alltid lika trevligt att höra dem samspråka om hur vintern varit i södern.
Ett par andra bredbrättade vindsurfare dök upp senare i det blå med sin karakteristiska profil, som gör det svårt att se vad som är bak och fram på håll. Tranans långa hals och dess smala långben som sticker ut väl bakom stjärten går inte att ta miste på, även om en stork skulle kunna flyga fel nån gång. En annan typisk profil är storspoven som nästan alltid avslöjar sin position med en lång utdragen vissling på hög höjd. Trots långt avstånd ser man också den riktigt långa näbben med dess typiska böj.
Dagen som började lite i moll med en silhuett av kraxande korp som inte uppskattade min närvaro på morgonen får avslutas med en gravand som funnit sig till ro i skydd av skogskantens dunkel. Vi ses snart igen!
Nöddökilen – 20 mars 2026, kl 9-12
LIV I FRI LUFT 
Har njutit av dina bilder … ja, det gör jag alltid, men just de här fångade mig på något särskilt vis. Gillar verkligen bilden med landande gässen … och vilket fint ljus där med gravanden!
GillaGilla
Glädjande att du får en egen behållning av mina fåglar. Många av dem återspeglar nog mitt eget förhållande till de som bor i eller passerar denna vik. Gässen var en lyckträff, men med tiden kommer ju turen till alla. Det är inte alltid de skarpaste och mest närgångna bilderna som tilltalar mig mest. Här får gravanden plats för sig själv med skogen i vattnet.
GillaGilla