Väntan på kärrhöken 2(3)

Dag 2

Nästa dag blev också en fin dag, solen värmde och en svag ostlig morgonbris störde ingen. När jag forcerade genom knoppande buskage längs den upptrampade djurstigen skrämde jag upp en enkelbeckasin i vasskanten. Hela skogen var fullkomligt över sig av vårläten. Både björktrast och koltrast tyckte nu att taltrastarna hade tagit för mycket plats. Grönfink och grönsiska försökte hitta ljudrum, men där var både gransångare, järnsparv, rödhake, nötväcka, gärdsmyg och tofsmes redan igång. Alla höll konsert samtidigt så det började gå runt i mitt huvud, även om det lät välstämt.

En annan naturfilosof kom gående genom vassen på vägen upp mot gården, antagligen för att se om där fanns nåt intressant i bäcken som rann parallellt. I samma ögonblick som han svängde ner sprang två tranor ut från vassen till det öppna fältet med gammalt fjolårsgräs. Paret såg inte ut att vara nämvärt besvärade, utan vandrade bara sakta österut mot mitt håll.

Dom måste ha sett mig också men har antagligen varit här förr och vant sig vid människorna på gården och alla andra besökare runt platsen. Långsamt rörde de sig, stannade upp ibland och lyssnade efter rörelser i det torra gräset. Lite som hägern brukar göra, drog tranan tillbaka huvudet och sköt blixtsnabbt ner den långa näbben som en katapult ner i marken. Ödlor, ormar, möss och sork, alla borde hålla låg profil denna dag, ty tranorna tar det de kommer över så här på våren.

Inte heller verkade de vara störda av den tidvis livliga och ibland tunga infartstrafiken till Strömstad. Många bilåkare passerade här utan att ha en aning om vad som försiggick 20-30 meter ifrån deras trygga plåttillvaro på asfalten. Kanske bäst det, för här trivdes tranorna nästan en timme innan de lyfte och flög längs med ängarna västerut till havsviken.

Rovfåglarna höll sig på sin kant idag. Hörde förvisso ormvråkarna från berget bakom mig. Det närmaste jag kom en rovfågelliknande silhuett var enstaka hägrar och en storskarv som passerade på höjd österut. Antagligen för att fiska i den större sjön Strömsvattnet vid motorvägen. Men det kommer fler dagar om vädret kan hålla sig.

P.S. När jag studerat den ena tranan lite mer noggrant ser den ut att ha en skadad fot. Syns speciellt på flyktbilderna där den ena foten har en mycket konstig vinkel. Synd för den, men nu får jag en möjlighet att känna igen dem om de dyker upp igen.


Hålkedalen, östra delen – 9 april 2026

Publicerad av Hans

The blog is an attempt to give you all a piece of life in the outdoors. The richnes of life that is interwoven in an unbelievable pattern. Where we as humans are just one of the species in the crowd. A humble approach to nature should be our starting point.

4 svar på “Väntan på kärrhöken 2(3)

    1. Yes, before spring starts, it’s a pale landscape, watered down and dry. I believe in the expression that those who are stubborn are lucky, so we’ll see…🔭

      Gilla

Lämna ett svar till Hans Avbryt svar