Vakande ögon

Det senaste året har jag känt mig iakttagen varhelst jag passerat ett träd, oavsett var jag har varit. Först ett prassel bakom en tall, likt en hackspett eller nötväcka på jakt efter insekter. Sedan ett lite irriterat smackande. Stannar man upp och smackar lågmält tillbaka tittar oftast ett par runda pliriga mörka ögon fram bakom stammen, undrande vem som inkräktar i skafferiet. Vår vanliga ekorre (Sciurus vulgaris) är relativt skygg på sin hemmaplan men mycket nyfiken. Vid fågelmatningen skyr den dock inga medel utan tar för sig av alla gratisprover.

Min egen känsla är att den verkar ha haft några goda år, åtminstone här i södra Sverige. Om det beror på milda vintrar som en effekt av klimatförändringarna eller om jag varit mer frekvent ute och kanske också mer observant, vet jag inte säkert. Ser man på rapporterna i Artportalen har den ökat från ca 1500 individer till ca 5000 på de senaste fem åren. Men, det vore roligt att höra hur andra upplever det också. Oavsett, så är det en mycket trevlig bekantskap ute när dagarna blir kortare och skogen tystnar alltmer.

• ^{_{Bild 1: Myrens gravplats, Strömstad – 2019-08-20}}
• ^{_{Bild 2-4: Orrevikskilen, Strömstad – 2020-03-27}}
• ^{_{Bild 5: Kockholmen naturreservat, Strömstad – 2020-11-13}}