Jag har börjat inse människans begränsningar, med stigande ålder även min egen. Med endast två vingliga ben ter sig skogen ibland som en hinderbana hämtad ur någon av alla dessa tävlingar om en mästartitel i TV-rutan. I vårtorkans marker är den bästa lösningen därför att bara lägga sig ned i jämhöjd med det myllrande makrolivet. Naturens mångfald av insekter har fått alla förutsättningar att klara sin balansgång genom ett kort och intensivt liv. Hade vi haft sex ben med, kanske förutsättningarna varit lite mer likvärdiga.
Hee, Strömstad – 18 maj 2022
LIV I FRI LUFT 
Jag lägger mig inte ner på marken i skogen, det finns för många fästingar med vidhängande otäcka sjukdomar där. Men det blir fina bilder onekligen, som dina här.
GillaGilla
Tack, får hoppas all besprutning man utsatt sig de senaste åren skall klara de lömska anfallen från fästfolket i riset.
GillaGilla
Jag har ännu inte tagit TBE -sprutorna och mot borrelia finns ju inget. Hade neuroborrelios häromåret och det var inte roligt.
GillaGilla
🤕
GillaGilla