Rubinen från öst

RUBINNÄKTERGAL (Calliope calliope)

Mötte upp två gamla vänner från ungdomsåren 14 mil hemifrån. Orsaken ser ni här ovan, de skulle försöka se Sveriges enda Rubinnäktergal, som för tredje året i rad valt att övervintra i södra Sverige. Ett något märkligt val med tanke på att den hör hemma i Sibirien under häckningstid och tillbringar vintern i sydostasien (se utbredning nedan).

Dessutom inget tillfälligt navigationsfel då denna individ återvänt till samma område två år i rad nu. Den har klarat sig tack vare intresserade ornitologer som ordnat med lämplig vinterföda som tillskott till det som erbjudits av husägarnas vanliga diet på sina fågelmatningar. Hanen är svår att missa med sin klara röda strupe och kraftiga teckning i svart och vitt runt ögonen. Den är numera ringmärkt och försedd med en liten sändare för att försöka lokalisera vart den tar vägen nu när värmen kommer.

Vi var helt ensamma vid vårt besök i denna villaträdgård där den först höll sig dold i en tät häck. Efter en kort stund kom den fram, lyssnade likt en trast efter nåt i gräset och blixtsnabbt fångade den tag i en daggmask. Stördes inte alls av vår närvaro, antagligen då den kände sig trygg i denna miljö och att den fått mat serverad dagligen av människor. Den var nog också anpassad till alla tiotusentals fågelskådare som besökt den under dessa år. Jag tackar gubbarna med mössan på svaj för att de fick mig med på den här turen.

---

Trollhättan – 11 april 2023