Strandfyndare

Tittade till en annan frusen havsvik denna dag. Även bäcken var frusen här och några få grågäss noterade det kort och försvann lika snabbt igen. Började bli kyligt på min skuggsida men motsatt sida badar i sol. När jag tänkt ge upp efter en timme och bara sett ett par korpar spana in mig över mitt huvud, fastna mitt öga på en stor svart sten jag inte sett förut på andra sidan viken. Vildsvin!

En sugga hade tagit med sina fem kultingar ner till den frusna strandkanten. Under en lång stund betade de oberört bland strandvegetationen, böka lite och ryckte upp växternas rötter. De små följde mammas exempel och verkade helt och hållet gått ifrån mjölkdieten. Deras ljusbruna päls, med randig rygg, smälte in perfekt bland fjolårsgräs och starr.

Upptagen av svinen hade jag missat att en råbock också hade tagit sig ner vid stranden. Den vita ändalyktan avslöjande rådjuret på långt håll, men tyvärr lite för långt för att fånga några detaljer i kameran. Denna sydsida tinar antagligen mycket snabbare och tillsammans med värme från havet under sen höst samt ett skyddande berg i norr, gynnas växterna likt ett växthus.

Vred tubkikaren lite österut och tänkte högt: Nu fattas det bara att räven, som brukar hålla till här, dyker upp. Mycket riktigt, den röda räven strosade långsamt i skogskanten. Förvann i riset ibland för att sen dyka upp i återkommande luftsprång i jakten på sork och möss. Stannade till med jämna mellanrum, lyssnade men föredrog sen att gå upp i skogen och berget innan möte med råbock och vildsvin. Förnuftigt!

---

Nöddökilen, Strömstad – 18 februari 2025