Äta eller ätas #2

Förutom krickorna denna soliga dag låg andra änder och födosökte i viken. Ett tjugotal knipor rörde sig runt i vikens olika delar, tillräckligt djupt denna dag för att de kunde dyka. De rör sig alltid lite nervöst och tittar runt omkring sig. Vilket kanske vara förståeligt då till och med en närsynt fågelskådare som jag ser den svartvita teckningen utan kikare på långt håll. Havsörnen som gled över bergskammen hade säkert mycket bättre koll på om där fanns någon till synes svag eller skadad individ. Men någon större oro verkade den inte skapa.

De lite mer anspråkslösa honorna, när det gäller utseendet, var mest aktiva och i majoritet bland de lite sprättiga hanarna. Några hanar hade redan börjat få sin ”smutsigare” höstdräkt. Deras snabba dykförmåga förmår dem att fånga småfisk emellanåt men jag kunde bara konstatera att långsamma småkrabbor verkade vara det enklaste bytet.

En lite tillfällig gäst norrifrån fanns bland de nyfikna kniporna, en sjöorre (Melanitta nigra). Tror nog detta var en ungfågel, med lite mer brunfärgad dräkt jämfört med de vuxnas grå. Den har antagligen kommit ifrån sin flock i stormen som svepte in natten innan, då de normalt sett övervintrar längre ut i kustbandet och kan dyka djupt. Här syntes den dra nytta av knipornas lokalkännedom och följde deras exempel på grundare vatten. Den är nog mer tacksam för klarare vatten, bortskämd med fina fjällsjöar som den är.


Nöddökilen, Strömstad – 28 oktober 2026

Publicerad av Hans

The blog is an attempt to give you all a piece of life in the outdoors. The richnes of life that is interwoven in an unbelievable pattern. Where we as humans are just one of the species in the crowd. A humble approach to nature should be our starting point.

7 svar på “Äta eller ätas #2”

  1. Is the black grouse a scoter species? This series is making me think we should sign up for the upcoming xmas bird count (which we participated in for many years at the former home).

    That eagle is such a handsome bird

    Gilla

      1. Fine work at both links. They could be seen just offshore in the ocean off eastern LI (our former home). In more fearless younger years I did take a sea kayak out with a friend off Montauk and we were able to observe them fishing close up. We also saw them at their breeding area in Quebec forty years ago. I’ve never scanned those images.

        Enjoying these latest avian posts… hope to see some more

        Gilla

      2. We’ll see, it’s a bit of a season now and I’m a typical seasonal person. I’d like to be outside a lot when it happens, like during spring migration and the birds’ late autumn migration.

        I’ll probably skip kayaking too, but I’ll probably take the ferry out to Nordkoster in that case and 5 km with a backpack to my bare lookout. Cold and windy, so I’ll use a lot of coffee in a thermos.

        Gillad av 1 person

Lämna ett svar