Tog bara en hastig titt från berget en kort bit hemifrån. Ville se om det gick att fånga något av det annalkande snöovädret, som nu skulle dra in söderifrån över havet. Trots kylan blev jag kvar en stund, plötsligt medveten om att denna stad måste nog betecknas som mitt hem numera. Detta nya år innebär att jag bott här i halva mitt liv. Det yngsta barnet föddes här liksom, numera alla sex barnbarn. Ingen vill härifrån, vilket ändå måste vara ett tecken på att vi tog ett bra beslut att lämna storstaden för det lilla.
Sedan finns det förstås djupt rotade rötter som är svåra att bara rycka upp. Någon del av ens medvetande dröjer sig kvar vid minnen som börjat blekna, men poppar upp klara när man minst anar det. Tillsammans, blir nutid och dåtid, som kojan i skogen. En trygghet som omsluter och skyddar. Lärdomar och erfarenheter säger någon. Kanske allt detta skapar det sunda förnuftet, att ta till när man inte riktigt förstår sakernas utveckling och hittar rätt själv.
Stadshuset och södra hamnen, Strömstad – 7 januari 2026
LIV I FRI LUFT 
Har fina minnen från Strömstad och området runt staden från semestrarna där på 70-talet. Under 2010 talet var det minst en gång varje kvartal jobb i Strömstad och den delen av landet. Även om vägen från Borås över Göteborg inte alltid var så kul, speciellt vintertid, så var målet desto bättre.
GillaGilla
Vi har aldrig ångrat flytten från Göteborg, förvisso en semesterpärla men med tillgång till allt året runt, speciellt natur.
GillaGillad av 1 person
Ja, tänkt vad tiden går. Ni hamnade rätt och att ni blev kvar förstår jag främst av det du visar på de nedre vackra bilderna.
GillaGillad av 1 person
Ja, och närhet till hav, skog och norska fjäll.
GillaGillad av 1 person