Höst i Rogen 4

Våtmark och hjortronmyrar

Vi skall värna våra våtmarker sägs det, men varför då när de för det mesta bara är ett hinder för oss som önskar komma ut i naturen och vandra. Att kärr och mossar fungerar som sagolikt stora svampar har man märkt när kängskaften inte räcker till och sockarna surnar efter en dag ute. Men skämt åsido, utan myrmarker skulle det komma vårfloder varje gång det regnat häftigt. En oerhört viktig stabilisator i vattnets kretslopp.

Hur är det då med våra myrar i klimatdebatten, de skall ju vara så kallade kolsänkor. En myr som bildar torv fungerar som en kolsänka. Det sker genom att döda växtdelar som hamnar under vatten bevaras i myrarna som myrtorv i tusentals år utan att brytas ner. Men det finns en baksida. I den syrefria miljön bildas samtidigt metan; en växthusgas som är 25 gånger starkare än koldioxid och som därmed kan ha en stor på verkan på klimatförändringarna.

Vad sker då med myren när temperaturen stiger som följd av klimatförändringarna. Forskaren Janne Rinne har undersökt hur torkan i Sverige 2018 påverkade växthusgasutbytet i nordiska myrekosystem. Hans resultat visar att myrar tog upp allt mindre koldioxid men att myrarna också släppte ut mindre metan. På kort sikt dominerar minskningen av metanutsläpp och leder till en kylande effekt på klimatet, men efter 15 år kommer minskningen av myrarnas koldioxidupptag att dominera, med en värmande effekt som följd. Ett allt vanligare extremklimat kan i framtiden leda till att det frigörs mer koldioxid i atmosfären från dessa nordiska ekosystem. Man måste kanske omvärdera skogs- och myrekosystem som naturliga kolsänkor i framtidens klimat, säger Janne Rinne.

För den vetgirige så finns artikeln om myrar publicerad i ett specialnummer av tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B. Finns att läsa på engelska här.

Myrens guld hjortron (Rubus chamaemorus) har såhär i september försvunnit från många myrar, kvar finns bara torra blomstänger och de fantastiskt vackra bladen i de mest otänkbara färger. Hjortron tycks vara en av de första invandrarna på de vitmosseklädda myrarna, som drar nytta av fukt och solljus. Det kan dock vara en förödande strategi torra somrar eller kalla försommarnätter, då de flesta blommorna inte kan sätta frukt.

Samtliga foton tagna i Rogens naturreservat under perioden 5-11 september 2020

Klicka på bilderna i gallerierna för att se verkligt format och högre upplösning

Fortsättning följer …….

Varm höst

Funderar lite kring höstfärger i södra Sverige, efter min tur till Norrland för en vecka sedan. Min och många andras känsla är att växtligheten snarare torkar och vissnar i en gulbrun färgskala. Solens höjd och dygnsmedeltemperaturen skall ju definiera höstbegreppet. Tittar jag i kalendern så skall hösten börja visa sig nu, men i verkligheten så har träd, buskar och växter släppt det gröna först i slutet av oktober månad. Faller sig kanske naturligt när vi saknar frostnätter och kyligare dagar dessa normala höstmånader. Frågan som ställer sig blir då; hur tänker växterna som måste förbereda sig för en vinter? Att klimatet har förändrats under vår generation är ju klarlagt, men hur sker då egentligen växternas anpassning kan man undra. Jag låter frågan hänga i luften ett tag och väntar in lönnens färgprakt, förhoppningsvis….

Vass, Strömstad – 2018-10-06

Natursymbolik 3

Jag funderar vidare. Begreppet bildspråk används lite här och där, ibland lite slösaktigt kanske. Att bilden bokstavligt skulle ha ett eget språk i sig känns lite ambitiöst i överkant. Ordstävet att bilden säger mer än tusen ord kan ibland vara i underkant istället. Bilden säger något till alla som betraktar den, på ett språk som bara den enskilda betraktaren kan tolka. Så skönt, då det finns så många talade språk här på vår jord.

Adoption

Rogens naturreservat, Härjedalen 2020-09-10

Detta är ingen så kallad utmaning i bloggvärlden, men alla som känner igen sig och vill, får gärna göra sin egen reflektion. Hur vi ser på bilden, dess innehåll, betydelse eller funktion är oftast väldigt personligt färgad utifrån var och ens bakgrund och livsfilosofi.

Jag noterar enbart plats och tid för fotograferingen, motivet är underordnat. Ni är alla hjärtligt välkomna in i den symboliska bildvärlden.

Höst i Rogen 3

Fjällbjörkskog och mossa

Inne i tät skog av fjällbjörk (Betula pubescens subsp. czerepanovii) känns det tryggt. Där finner både vandraren och björkarna lugnet och lä för vinden. Dess knotiga stammar letar sig uppåt och verkar samtidigt klamra sig fast hos varandra. Inget träd sticker iväg på höjden utan endast tillsammans kan de klara den långa och oftast snötyngda vintern. Träden är sega och många gånger gamla trots sin klena stam. Här trivs björkticka (Piptoporus betulinus) och ibland sveps björkarna in i en mörk slöja av skägglav.

Fjällbjörkens mindre släkting dvärgbjörk (Betula nana) breder mer ut sig som ett buskliknande ris, ibland svårframkomligt för vandraren. Den älskar solljuset och trivs såväl på kalfjället som i kanten av skog och myr. Slår över i variationsrika höstfärger tidigare än fjällbjörk då frosten nyper till lättare vid marken.

I skuggan av fjällbjörken ser man ofta olika örter sommartid. Då den är mer fuktkrävande är det inte ovanligt att det finns små rikkärr med mossa längs bäckar eller i sänkor i skogen där snön ligger länge om våren och regnvatten ansamlas på hösten. Olika mindre svampar, mossor, starr och fräkenväxter som t.ex. skogsfräken (Equisetum sylvaticum) trivs här bland annat.

Samtliga foton tagna i Rogens naturreservat under perioden 5-11 september 2020

Klicka på bilderna i gallerierna för att se verkligt format och högre upplösning

Fortsättning följer …….

Höst i Rogen 2

Bär, ormbunkar och barrskog

Trots Rogens magra jordar trivs många växter, då framförallt bär. I tallskogens dunkel breder blåbär ut sig i röda mattor om hösten, insprängt bland tuvor av ljung och även lingon. Odon är annars en ibland lättförväxlad kusin, men nu när de skiftar färg ser man bladens form mycket tydligare. Spännande att studera hur de små bladen uppvisar en sån variation i hur nerverna skapar unika mönster.

Sparsamt förekommer bestånd av ormbunkar, oftast nära sjöar eller i kanten av vattendrag. När de om hösten är färdiga för sin reproduktion och den lågt stående solen silar genom bladverket, syns sporerna tydligt gömda under bladen. Vatten, vind och vissa fåglar kommer nu att sprida dessa 400 miljoner år gamla gener vidare.

Samtliga foton tagna i Rogens naturreservat under perioden 5-11 september 2020

Klicka på bilderna i gallerierna för att se verkligt format och högre upplösning

Fortsättning följer …….

Höst i Rogen 1

Barrskog och lavrike

Jag bjuder in er till en tidig höst i Härjedalen, till Rogen ett kargt stort naturreservat som gränsar till Norge i södra Jämtland. Omfattar totalt 500 kvadratkilometer orörd vildmark skapat av inlandsisen. Flerhundraåriga tallar, vidsträckta myrar och ett utbrett system av sjöar, tjärnar och vattendrag mellan moränåsar med blockterräng. Allt ramas in av låga mjuka fjäll och fjällbjörkskogar. Här finns tystnaden, det opåverkade. En plats för många. Välkomna in!

Med utgångspunkt från Fjällvattnets stugby, 750 meter över havsnivån och 2 mil från närmsta samhälle Tännäs, är man redan i reservatet. En gropig grusväg leder den som är bekväm ytterligare 5 km in i Rogen. Det finns ett antal märkta leder, några STF-stugor men annars är det jungfrulig mark där man oftast bara stöter på en och annan fiskare under höstmånaden september.

Terrängen måste nog betecknas som karg, torftig kanske någon skulle säga. Skogen är relativt glesvuxen med olika åldrar på träden. Tall och fjällbjörk dominerar, men också gamla granar och enstaka rönn. Naturlig föryngring och tillväxt sker långsamt i det kalla klimatet. Mindre skogsbränder har tidigare förekommit naturligt utan att skogen tagit större skada, snarare tvärtom. Marken är mager med sand, grus och stenblock som vittnar om glaciärernas tidsepok.

Träden får stå livet ut och tillföra jorden nytt liv när de faller för åldersstrecket eller vinterstormarna. Trots den utsatta miljön frodas en mängd olika lavar. Vissa som den gula varglaven eller de olika skägglavarna är unika för den fjällnära bevarade skogen. Alla lavar har sina egna nischer. Stora delar av Rogen är också renbetesland där lavrikedomen har stor betydelse.

Samtliga foton tagna i Rogens naturreservat under perioden 5-11 september 2020

Klicka på bilderna i galleriet för att se verkligt format och högre upplösning

Fortsättning följer …….

Natursymbolik 2

Jag finner det lite märkligt att vi ofta söker mänskliga drag i bilder vi inte riktigt förstår eller direkt kan identifiera. Mån tro ett sätt att försöka hitta någon slags förklaring eller söka trygghet i. Om naturen runt oss ser mänsklig ut kan den väl ändå inte vara intetsägande eller rentav farlig. Eller så letar vi bara efter släktdraget ………

Syskonkärlek

Rogens naturreservat, Härjedalen 2020-09-08

Detta är ingen så kallad utmaning i bloggvärlden, men alla som känner igen sig och vill, får gärna göra sin egen reflektion. Hur vi ser på bilden, dess innehåll, betydelse eller funktion är oftast väldigt personligt färgad utifrån var och ens bakgrund och livsfilosofi.

Jag noterar enbart plats och tid för fotograferingen, motivet är underordnat. Ni är alla hjärtligt välkomna in i den symboliska bildvärlden.