Vid sidan om skogsvägen har de gått fram överallt, framförallt i den täta granskogen. Vildsvinen tycks dock ha ratat hygget med unga granplantor och sly av björk, där syns inga markskador. Däremot under och runt granarna, har de markberett 1-2 dm under förnan. Synliga rötter överallt. Studier har visat att de bökar upp den mjuka fuktiga marken i granskogen för att komma åt de finare rötterna. Men varför inte ute på hygget?

Min egen teori är att den fullvuxna granskogen ger mer näring till svinen, genom sin symbios med svamparna och deras produktion av kolhydrater via mycelet. Motsvarande symbios och svampproduktion saknas i huvudsak på det gamla hygget. Men hur påverkar det då träden och näringsutbytet. Vid en första anblick syns inget anmärkningsvärt, men vid en noggrannare granskning verkar många granar stressade. De ser ut att lida och ”gråter”, dvs barksprickor och kåda som bildar stora svarta sår.

Tittar man på den forskning som gjorts framhäver man istället de positiva effekterna av vildsvinens markberedning. Den ökar näringsomsättningen och därmed gynnas frösådd. Bökandet kan även vara bra för störningsgynnande men konkurrenssvaga växter, som på sikt kan resultera i en ökad mångfald i skogen. Uppbökad jord och sand är också viktiga mikrohabitat för insekter, till exempel steklar och fjärilar. Artrikedomen ökar dramatiskt i områden där vildsvinen bökar runt. Dessutom äter de upp skadeinsekter, puppor och larver i marken, tack vare sitt fantastiska luktsinne.

Men hur går det för svamparna då efter deras bökande? Till en början kan svampen försvinna, men redan efter några år har studier visat att man kan se massor av svamp. Vildsvinen skulle då ha en spridningseffekt och på sikt gynna nytillväxt av mycel som skadats.

---

Mällbyskogen, Strömstad – 18 januari 2025