Trädgårdsdax 2

Garden fix – late summer

Trädgårdens perenner håller sakteligen på att förbereda sig inför vintern, även om det blommar på många håll fortfarande. Honungsbina har fullt upp med att ta till vara den pollen som finns kvar, trots slitna och knappt brukbara vingar.

Skalbaggar och vårtbitare försöker förtvivlat hitta en lugn plats när trädgårdsmästarinnan går fram i högt tempo, innan sensommarhettan slår till mitt på dagen. Fotografen har bråttom att ligga steget före och hinna dokumentera årets skörd av trädgårdsdjur. Björkens frösvalor ligger dock stilla och bidar sin tid.

De flygande insekterna tar det lite mera lugnt och betraktar röjningen med ro. En fjäril tycks till och med betrakta avskrädet av en härlig ogräsmix som sitt eget revir. Flugor och harkrank är mer reserverade och försöker stillasittande förstå vad det är som händer.

Spindlarna drar sig snabbt undan och försöker gömma sig i skuggan, smått förtvivlade över förlusten av gårdagens spinneriarbeten. Det gäller att inte släppa taget och hålla hög svansföring, alltid minst en livlina ständigt ute.

Myrorna har flytt till de lugna skyddsrummen inuti liljorna, där de passar på att få sig en mumsbit av sötsakerna innan de stora blommorna ramlar av. Den ende som tycks gilla läget är rödhaken som efter lite hårdhänt beskärning av sin favoritbuske fått trädgårdsutsikt över uteplatsens kaffebord.

Ny överrock – new overcoat

Ingen rusning till klädaffären, ingen tömning av bankkonto och framförallt behöver ingen hänsyn tas till det för tillfället rådande modet – influencers värsta mardröm! Bara att fälla av den gamla slitna sommarpälsen så kommer det en ny vinterrock under. Magiskt!

Ren (Reindeer) – Rogens naturreservat, Härjedalen 2020-08-04

Susans challenge, black and white on Wednesdays

English summery:

No rush to the clothing store, no emptying of bank account and above all no need to follow the fashion at the moment – influencers worst nightmare! Just drop the old summer fur-coat, there will be a new winter coat waiting underneath. Magically!

Levande vatten 8

Vattenrörelser – movement of water

Vattnets slutna system omspänner och genomströmmar allt, från mörka molnbildningar, häftiga regn, vattendrag och sjöar. Finns dessutom i allt liv på jorden. Vattnets rörelse är inte bara beroende av tyngdkraften och vindar. Vattnets känslighet för alla ”störningar” utifrån kan studeras i fält, men är väldigt svårt att dokumentera utan en kamera med kort slutartid. Först då ser man de mönster som vattnet skapar i sig självt. Vattnet ser levande ut, delar upp sig i flera dimensioner, där vi kan se gränsskikten som linjerade speglingar som samverkar. Precis som ringar på vattnet när vi kastat en sten, bildar vattnet ett mönster som liknar trädets årsringar där varje våg är unik i sin rörelse med sina egna gränslinjer.

För den vetgirige finns studier, experiment och vissa teorier om vattnets rörelsemönster beskrivet i boken ”Sensibelt kaos” av Theodor Schwenk, tysk originalutgåva 1962. Den översattes till svenska, utgiven på Kosmos förlag 1983. Kan kanske vara svår att få tag på, möjligen i antikvariat eller beställning via större bibliotek. Innehåller bland annat många svartvita bilder och illustrationer på vattnets skapande rörelser.

It is hard to translate this text, try to use the Google translater at the bottom of this page. Otherwise, do not hesitate to send me a message.

4 olika djur – samma miljö

4 different animals – the same environment

Rogens naturreservat i Härjedalen består till största delen av gammal tallskog i karg blockterräng. Landskapet är genomkorsat av ett stort antal bäckar och åar, samt en blå palett av små och stora sjöar med myrar mellan. Artrikedomen kanske inte är så stor men det finns unika arter förutom de vanligare. Utmärkande för de flesta djuren är att de inte är så skygga, utan man kan komma rätt så nära inpå dem, speciellt fåglar och vissa däggdjur som t.ex. renen. I Fjällvattnets stugby, betar renar under sensommaren och hösten av de sista gröna bladen av bland annat fjällbjörk innan vinterns diet av lavar tar vid.

English summery:

Rogen nature reserve in Härjedalen consists mostly of old pine forest in barren block terrain. The landscape is crossed by a large number of streams and rivers, as well as a blue palette of small and large lakes with mires in between. The species richness may not be that great but there are unique species besides the more common ones. Characteristic of most animals is that they are not so shy, you can get quite close to them, especially birds and some mammals such as reindeer. In Fjällvattnet’s holiday village, reindeer graze during the late summer and in autumn of the last green leaves of mountain birch before the winter diet of lichens begins.

Lavrike

Kingdom of Lichens

I det bitvis karga landskapet, med torra marker, stening terräng och huvudsakligen barrskog med inslag av fjällbjörk, finns en mångfald av lavar. De trotsar det kalla vinterklimatet, snö, torka och regn. Den rena luften är en förutsättning för deras överlevnad. Ur luften och nederbörden erhåller de allt de behöver för sin tillväxt och fortplantning, oavsett om de växer på marken, sten, döda eller levande träd. Lavar har en otrolig förmåga att hitta sin egen nisch i de komplexa ekosystemen.

För inte så länge sedan förstod man att laven egentligen är en alg och en svamp som samarbetar, eller kanske rättare uttryckt utnyttjar varandra för sina egna syften. En symbios som är känslig för yttre påverkan, som t.ex. luftföroreningar. Deras stora nytta som fixerare av kväve har säkerligen underskattats länge. Utsidan som väsentligen är en svamp omsluter och skyddar algen på insidan, vanligen grönalger. På detta sätt utbyter de näring som tas upp utifrån, aldrig från underlaget.

De flesta lavarna förökar sig könlöst (asexuellt), där alg och svampkomponenterna sprids samtidigt. Det enklaste sättet är att delar av lavens bål lossnar när vi eller djur t.ex. trampar på laven och sedan sprids med vind eller regn. Lavytan kan också spricka upp (bildning av soredier) så att små nystan av svamphyfer med inneslutna algceller sprids. Dessa soredier kan vara utformade och placerade på olika sätt beroende på växtsätt och art. Insekter har också stor betydelse för spridningen, speciellt vid sexuell förökning med sporer.

Även om tillväxten är långsam blir man ödmjuk inför lavarnas val av miljö för sitt liv. När man kommer ner i denna tysta makrovärld upptäcker man bara mer och mer och inser sina egna begränsningar. Artrikedomen är fantastisk så man får oftast vara nöjd med att hitta rätt familj och släkte, bara i Sverige finns det mer än 2000 olika arter.

It is hard to translate this text, try to use the Google translater at the bottom of this page. Otherwise, do not hesitate to send me a message.

Vingslag i norr

Under ett återbesök till Härjedalen och Rogens naturreservat första veckan i augusti fanns det lite tid över ibland mellan fisketurerna. Vi paddlade en dag runt i ett sjösystem som kallas västra och östra vingarna. På en liten ö försökte jag smyga bland lågt ris av ljung, blåbär och kråkbär. Allt för att hitta de sista fjärilarna som hukade sig ner i lä för vinden. Svårigheten bestod i att hunden som följde med oss gillade blåbär och kråkbär. Han tyckte dessutom att det var en spännande lek att smyga på fjärilar. Vi var väl inte helt överens om vilken metod som var bäst, att åla sig fram som jag försökte instruera hunden eller hans envetna luftsprång mot ”bytet”.

Det var gott om blåvingar på ön, men svårt att komma så nära att man kunde artbestämma dem. Med lite hjälp så har jag i alla fall kommit fram till minst två arter av blåvinge. Mätarna (Geometridae) var lite knepigare, skygga och svåra att lära känna. Dessutom för det mesta med färger och mönster som smälter in i den miljö de vistas i. En kunde jag artbestämma till sist. Den andra lite mer guldglänsande ville absolut inte vika ut sina vingar. Så trots att den fattade tycke för handtaget på mitt kastspö, där den tydligen hittade något ätbart med tungan, blev det för svårt att säga vad det var. Kanske kan någon bland mina följare hjälpa till med en ledtråd?

English summery:

During a return visit to Härjedalen and Rogens nature reserve the first week in August, there was sometimes some time left between the fishing trips. One day we paddled around in a lake system called the western and eastern wings. On a small island I tried to sneak among low rice of heather(Calluna vulgaris), blueberries and crowberries(Empetrum nigrum). All to find the last butterflies that crouched in shelter from the wind. The difficulty was that the dog that came with us liked blueberries and crowberries. He also thought it was an exciting game to sneak on butterflies. We did not completely agree on which method was the best, to lean forward as I tried to instruct the dog or his stubborn leap towards the ”prey”.

There were plenty of Bluewings(Polyommatini) on the island, but it was difficult to get so close that you could determine their species. With a little help, I could at least determine two species of bluewings. The moths(Geometridae) were a little trickier, shy and difficult to get to know. Also, mostly with colors and patterns that blend into the environment they live in. I could determine one species in the end. The other one, a little more goldenshiny, absolutely did not want to open his wings. Even though it seemed to like the handle on my fishingrod, where it apparently found something to eat with its tongue, it became too difficult to say what it was. Maybe someone among my followers can help me with this Moth clue?

Förfall

En byggnad förfaller så sakteliga, precis som vi människor. Med lite underhåll och upprustning av fasaden kan vi se bra ut till det yttre, men det inre förfallet går oundvikligt inte att stoppa. En högst naturlig rytm där generationer eller byggnadstraditioner avlöser varandra. Förhoppningsvis leder varje skifte till en förbättring eller utveckling åt rätt håll.

Rivningsobjekt eller upprustningsprojekt – Mellerud, Dalsland 2013-08-15 (Bild 1; gamla bryggeriet i Mellerud, numera tomtemuseum)

Susans challenge, black and white on Wednesdays

English summery:

A building decays so slowly, just like us humans. With a little maintenance and refurbishment of the façade, we can look good on the outside, but the internal decay can inevitably not be stopped. A highly natural rhythm where generations or building traditions take turns. Hopefully, each generation shift leads to an improvement or development in the right direction.