Njutningens och återhämtningens årstid. Omfamnad av livets ursprung, havet. Friskt och bara fantastiskt skönt. Beger mig själv norrut denna dag, mot norska fiskevatten och pulserande lågtryck från Atlanten.
I början av 90-talet, precis i övergången till den digitala fotoåldern, experimenterade jag lite i mörker. Det var på den tiden dyrköpta erfarenheter med diafilm som Kodachrome 25 eller 64. Resultaten kom först en vecka senare via posten och ibland blev man positivt överraskad. Det enkla verktyget var en ficklampa och ett antal olikfärgade plastfilter. Tillbringade många tältnätter i de norska fjällen för att söka efter motiv utanför galleriramen, så att säga.
Att nu kunna jobba vidare med dessa gamla resultat i digital form väcker både minnen till liv, men också de tankar som fanns då om bildens innehåll, budskap och uttryck. Sökandet fortsätter. Vi kan kalla det experiment eller leklust, huvudsaken att det fortfarande går att hitta nya vägar för att finna det man söker. Färdig blir man förhoppningsvis aldrig.
Där ligger det, asplövet, på asfalten i sällskap av några tallbarr. Först torka sedan en nattlig regnskur, avgjorde dess öde i förtid. Forskarna hävdar att växter reagerar på beröring. Hur var då inte känslan av en för tidig förlust för aspen. Lövet ser fortfarande levande ut där det håller kvar regndropparna. Det andas inte längre men dess struktur och konstruktion lever vidare ett tag.
Jag och säkert många med mig, har svårt att förstå hela innebörden av att bevara hela den biologiska mångfalden. Varför alla behövs. Att plankton och växter producerar det syre vi och alla andra djur behöver borde vara en självklarhet. Fotosyntesen är nog den viktigaste uppfinning naturen skapat.
Aspens blad konkurerar galant med konstgjorda kemiska material som Teflon och Gore-Tex. Står emot regnet och andas samtidigt, utan tillsatser av svårnedbrytbara ämnen som flourplaster. Vi behöver kanske inte alltid uppfinna saker på nytt för att klara oss. Lättare att ta del av den sedan årmiljoner samlade konstruktiva erfarenheten. Copy and Paste!
Strömstad – 19 och 21 juni 2023 (bild 1, maj 2020)
Så, plötsligt en torsdag morgon kom det förlösande regnet. Ett uppehåll på mer än två månader har fått gräsmattorna att likna savann och vår vårdbjörk har fått sina första gula löv. Två åskskurar gjorde kanske ingen större skillnad för torkan i skog eller trädgårdar, men det rensade luften och öppnade en dörr av hopp på glänt. Dessutom sköljdes försommarens ansamling av pollen bort, bands i marken och ansamlades i asfaltens tillfälliga sjöar. Kretsloppets maskineri fungerar åter igen.