Dag 70

5 maj 2022

Rör inte min kompis! Så skulle man kunna uttrycka Sveriges förhoppning om fortsatt fred i vårt land. Den s.k. försvarsalliansen NATO skall verka avskräckande gentemot andra (läs Ryssland). Men precis som tryggheten i att ha klassens buse på sin sida, med hjälp av godismutor och fjäskanden, kräver också ett medlemskap något i gengäld. Inte bara kostnader för diplomater i Bryssel utan ett Sverige som skall kunna bidra militärt, när något annat land i NATO angrips. Utökad värnplikt, miltär upprustning och ett samhälle inriktat på framtida krigföring, med återkommande övningar och höga brösttoner. Resurser som behövs i ett helt annat syfte än att ta liv, nämligen att rädda liv undan klimathotet.

Men kriget kommer inte att utkämpas på Gotland eller i Helsingfors, det framtida kriget finns redan här men dess ansikte och ”soldater” passar inte in i bilden. Idag kallas de flyktingar, lycksökare och terrorister. De söker ett svar på varför just de skall ha de så mycket sämre än oss i de s.k. utvecklade länderna. Vi som är huvudorsaken till deras situation, från slaveriets dränering av länder fram till idag med utfiskning av hav, klimatpåverkan och nykolonialism. Det kriget råder varje dag medan vi drar ner kepsen och skuggar ögonen. Svält klassas än så länge inte som massmord eller krigsförbrytelse.

Clean water to everyone

INSPIRATÖR #12

En av alla dessa oansenliga växter, där kunskapens om dess nytta i naturen är och borde kanske förbli okänd för oss. Vårfryle kommer, som namnet antyder, upp redan tidigt i mars. Lite spretigt och mjukt gubbskägg skyddar de första bladen. Inga färggranna blomblad annonserar dess återkomst. Likt anemoner öppnar de först försiktigt sina nötfärgade kapslar och skickar ut ett tredelat glittrande pistillmärke. Som för att känna av omgivningen och ta in den, innan det är dags att blotta sig med de sex ståndarna. Den är låg, så de första insekterna hittar fram utan större ansträngning i den kyliga vårluften.


Vårfryle (Luzula pilosa), Grönehög, Strömstad – april 2022

Dag 63

28 april 2022

Med vapen i hand har land delats och länder skapats. En ständigt pågående maktkamp mellan de som har och de som vill ha ännu mer. Först för artens överlevnad, sedan för dess fortbestånd. Nu för att försvara sina koloniala erövringar, bevaka sin maktposition oavsett om det gäller världens handel eller sinande råvarutillgångar. Vapen avskräcker men tillverkas för att döda. Störst, värst och mest vinner.

Kubricks framtidsvision ”2001” öppnade många ögon. En film långt före sin tid som ställde den stora frågan om människans utveckling från Afrikas savann fram till idag. Bakom apornas masker i filmen döjer sig männsiskor, men vad döljer sig bakom den mänskliga masken? Ett omänskligt djur eller ett mänskligt odjur.

Bakom masken – 2022