SAMSPELET
Över krön i bakvattnet ett evighetstänk Omformar medgörligt tillsammans utan krav Tjänstvilliga solidariska för allas behov
Rogens naturreservat, Härjedalen – 20 september 2021
SAMSPELET
Över krön i bakvattnet ett evighetstänk Omformar medgörligt tillsammans utan krav Tjänstvilliga solidariska för allas behov






Rogens naturreservat, Härjedalen – 20 september 2021
VATTENRESENÄR
På väg tur och retur mot måluppfyllelse Obekymrat hemtamt varsamt omhändertagen




Rogens naturreservat, Härjedalen – 20 september 2021
LIVGÖRANDE
Smeker livet förnyar återställer En spegling så skör i sin envetenhet






Rogens naturreservat, Härjedalen – 20 september 2021
RÖRELSEENERGI
Ett vatten i ständig rörelse oändlig kedja av förändring en levande jokk Ögat tappar greppet det svindlar årmiljoner brusar förbi Grådagsmörker förbyts lättar i ytan Ett sorl i kören ett sista molekylfall lugnet återställt För tillfället








Rogens naturreservat, Härjedalen – 20 september 2021
MOTSTÅND
Träda i odlingssammanhang liksom att lägga något för fäfot, låter negativt för bonden. När nästan all ”odling” i de nordligaste länen, även kallat Norrland, består av planterad skog, på gammal hävdad odlingsmark, slåttermyrar och skogsbeten, blir träda en nödvändighet. Oavsett vad Skogsstyrelsen eller statliga Sveaskog propagerar för så kan inte alla varelser foga in sig i en likåldrig monokultur av raka stammar. Växt- och djurvärlden är mycket krångligare och krokigare än så. Om mallen är för trång, byt mall.



Rogens naturreservat, Härjedalen – 19 september 2021
FACES IN MY WAY
Möt de sista av urskogens beskyddare som ödmjukt tog emot mig i deras värld och gav mig ett ömsesidigt förtroende att gestalta deras väsen och hem. Tackar dem innerligt, hoppas att bilderna blivit rättvisa och att de kan känna sig trygga i framtiden. På återseende.



Rogens naturreservat, Härjedalen – 24 september 2021
FACES IN MY WAY
Möt några fler av urskogens beskyddare som ödmjukt tagit emot mig i deras värld och gett mig ett ömsesidigt förtroende att gestalta deras väsen och hem. Tackar dem innerligt, hoppas att bilderna blivit rättvisa och att de kan känna sig trygga i framtiden.



Rogens naturreservat, Härjedalen – 24 september 2021
FACES IN MY WAY
Möt några av urskogens beskyddare som ödmjukt tagit emot mig i deras värld och gett mig ett ömsesidigt förtroende att gestalta deras väsen och hem. Tackar dem innerligt, hoppas att bilderna blivit rättvisa och att de kan känna sig trygga i framtiden.



Rogens naturreservat, Härjedalen – 24 september 2021
SAMMA BILD – OLIKA UTTRYCK
Att förändra ett foto till en bild är den konstnärliga frihetens oskrivna lag. I takt med att sociala media dagligen översvämmas av bilder, den ena mer fantastisk än den andra, börjar man undra lite. Jag är inte bitter, men (som någon känd komiker sa) vad återstår då av fotografiet. Det blir svårt att tolka in vad som sant återger verkligheten, dokumentet av vår tid, det som finns och existerar nu. Istället för att ange att bilden som visas är manipulerad kanske det är dags för en deklarerad autentisk stämpel på den opåverkade bilden ur kameran, om det överhuvudtaget är möjligt. Redan i dagens digitala kameror förvanskas bilden med olika filter, programvaror, AI och ibland automatik vi ej bett om. Kanske man måste damma av en gammal analog kamera för att hitta tillbaka till verkligheten.


Rogens naturreservat, Härjedalen – 19 september 2021
OVÄNTAD LÅNGPAUS
I lä bakom en stor sten på fjället blev jag liggande en oplanerat lång stund. Jag behövde helt enkelt försöka hitta ett läge där min spräckta svanskota inte plågade mig för mycket. Hände under en liten olycka på väg upp på fjället, där min balans inte var den bästa, vilket orsakade fallet. Som tur var, tog ryggsäcken emot den värsta stöten.

Långa pauser leder oftast till lite eftertanke och funderingar kring vad man ser runt omkring sig. I detta fall vidsträckta låga fjäll med stenig blockterräng. Ointressant för de flesta levande varelser kanske. Men ändå, i höstfärger syns det tydligt hur träd och buskar söker sig uppåt. De lägsta först, sedan fjällbjörk och några enstaka rönnar. Till sist tall och gran. Någon lyckas bättre än de andra och kanske klarar sig ensam på fjället.

Det känns som en långsam invasion av vindpinade träd, som kommer över krön, söker sig enkla vägar genom raviner och längs smältvattenbäckar. Målet verkar vara att nå toppen, som vi människor har gemensamt. Meter för meter, år för år, tvekar de inte utan tar tillvara på de gynnsammare förutsättningar som det mildare klimatet gett dem. Frågan man då ställer sig blir förstås, vad sker när de kommit upp på toppen.


Var skall de andra som gillar kyla och hög höjd ta vägen och hur blir det med mina barnbarns utsikt? Jag kommer nog att slippa se denna dramatiska förändring av landskapet i norr och kan istället lämna över en bilddokumentation till barnbarnen så de själva kan jämföra om femtio år. Men då har nog faunan förändrats drastiskt och renskötseln blivet ett ovanligare inslag i den samiska kulturen. Fast nu skall ju ändå världens ledare träffas igen och fatta riktiga beslut, så det löser sig, eller……?


Rogens naturreservat, Härjedalen – 22 september 2021