Strandhugget #4

Levande vatten 2021:3

Så länge fisktärnan ser småfisken i tångkanten, så klart som vi ser var det är säkert att sätta fötterna under vattnet, då finns det fortfarande något kvar som vi kan kalla levande vatten och ett friskt hav. Tiden är dock knapp att bibehålla dess urkraft, mycket knapp.


Samtliga bilder från Syd-Hällsö, Strömstad skärgård – 2021-07-03

Strandhugget #3

Havstulpanerna klamrar sig fast på klipporna, de flesta orienterade mot väster där merparten av vågorna kommer ifrån. Ett gissel för bara fötter tycker sommarfolket när man skall upp ur sjön på hala klippor, dolda under blåstången.

Skalet består av kalk som de limmar fast på klippan. När vattnet sköljer över dem i bränningarna öppnar de skalet och filtrerar plankton med sina sex fjäderliknande utsträckta ben, faktiskt liggande på rygg. Fötterna tar också upp det syre de behöver, då gälar saknas. De saknar också ögon men kan skilja på ljus och mörker.


Samtliga bilder från Syd-Hällsö, Strömstad skärgård – 2021-07-03

Strandhugget #2

En till synes kal och livlös ö, men i skrevorna hukar sig ett frodigt växtliv som även lockar till sig humlor längst ut i havsbandet. Växter med tjocka stjälkar och blad, som behåller vätska och tål långa torrperioder.


Samtliga bilder från Syd-Hällsö, Strömstad skärgård – 2021-07-03

Strandhugget #1

Tryckande värme i sommarstaden, Coronagränsen mot Norge har öppnats och havet är nästan blankt inomskärs. Perfekt för ett strandhugg på en kal klippö längst ut i skärgården. Båtlivet med barnfamiljer i de undangömda sandvikarna och seglarna långt ute till havs har precis vaknat till liv. En liten ö för sig själv, för bad och att kunna ta in sommarkänslan i bild.


Samtliga bilder från Syd-Hällsö, Strömstad skärgård – 2021-07-03

Inkonsekvens

Jag blir uppriktigt sagt mycket förvånad över den alltmer växande debatten kring etablering av vindkraften i Sverige. En majoritet är överens om att den behövs och är miljövänlig, men inte inom synhåll. Samtidigt finns det inte längre någon som reagerar nämnvärt på utbyggnaden av mobilnätets master och annan trådlös kommunikation. Dessa har inga problem med tillstånd, även mitt i staden, som den jag ser från vår balkong.

Vindkraftverken kommer, med nuvarande utbyggnadstakt, att inom bara 5 år producera mer el än vad våra kärnkraftverk åstadkommer. Restavfallet efter dem är försumbart, både i massa och tid, jämfört med det radioaktiva kärnavfallet. Ljudnivån kan helt klart vara störande, beroende på vindriktning och var vi bor. En mast är tyvärr inte heller tyst när det blåser, i vårt fall bara ett par hundra meter från närmaste hus.

I staden accepterar vi buller i alla dess former, det är en del av vår önskade bekvämlighet. Men ute på landet eller vid havet om sommaren skall det helst vara tyst och fri sikt mot horisonten utan vindsnurror långt ute till havs. Samtidigt vill vi vara fullt uppkopplade via mobil och kunna surfa fritt varsomhelst. Då accepteras masterna på bergen runt omkring. Att sedan inte förstå att internet kräver el som Google och andra slukar i sina serverhallar i Sverige, det är en makalös inkonsekvens.


  • Bild 1 och 4, Tolvmanstegen, Bullareskogen – 2021 och 2016
  • Bild 2 och 3, Vattentornsberget, Strömstad – juli 2021

Fel fokus

Verkligheten är inte alltid vad den verkar vara eller ser ut vid en första titt. Ibland måste man lyfta blicken längre än näsan räcker, se på andra sidan skranket och vidga sin horisont som det heter. Världen är ju mycket större än man tror, för att fortsätta med fler lite klyschiga uttryck, flitigt förekommande på världens bloggsidor.

Bilden kan tyckas ljuga, men visar bara en sida av verkligheten, den som fotografen vill visa, eller som passar åskådaren. I den tidigare serien ”Fritt förfall” blir det extra påtagligt hur fotografens titthål och motivval påverkar betraktarens uppfattning av realiteter. Bilden kan vara ett synnerligen effektivt vapen, men sällan om den inte är satt i sitt sammanhang.

Att se på bilden, gör vi alla på mycket olika sätt. Många bara konsumerar bilder, reflekterar eller reagerar sällan, än mindre analyserar. En som i mina ögon uttrycker detta med eftertryck, ur sin egen roll sedan många år som verksam fotograf, är Terje Hellesö. Nu senast i en bra blogginlägg. Vi är väl inte alltid helt överens, bra är det. Hur skulle det annars bli ett samtal.

Tack också till bloggaren ”Jag” för många intressanta synpunkter och kommentarer, speciellt i samband med inlägget ”Fritt förfall #1”.


Strömstad fotbollsarena, samma bild men olika fokus – 2021-06-29