LIV I FRI LUFT

Namnlös tjärn

Klockan visar bara 4.55, morgonsolen försöker bryta ner dimman i den namnlösa tjärnen. En tjärn som inte fanns på 1960-talet, då grusvägen gick tvärs över. Den har varken in- eller utlopp. Vattennivån varierar mycket under året. Sent om hösten kan den ibland vara helt torrlagd trots dess relativt stora utbredning. Första tanken är att det är bävrar som skapat den, men inga tecken syns runtomkring. Mer troligt är att den skapades när grus behövdes till vägen. Snösmältningen fyller upp sänkan under våren, sedan reglerar regn och torka vattennivån. Oavsett uppkomst har det skapats en unik miljö där naturen dragit det längsta strået och mysteriet åstadkommer en speciell dragningskraft.

Rogens naturreservat, Härjedalen – 2021-08-10

Urskogsinvånare #4

LEVANDE VATTEN 2021:4

Renkalven har vuxit till sig sen i våras, tar för sig och blir alltmer självständig. Att korsa jokken Övre Mysklan i Rogen är, med sensommarens låga vattenstånd, inte längre ett riskfyllt moment. Det strömmande vattnet delar beteslandet precis som stenarna i jokken delar vattnet, skapar kontinuerligt nya rörelsemönster och liv. Den lilla myggan på stenen räds inte heller vattnet, född som den är i en liten vattensamling invid jokken. Över skogen och det levande vattnet vakar de tysta orörliga invånarna, i vattnet, längs stränder och bland träden.

Rogens naturreservat, Härjedalen – 2021-08-13

Urskogsinvånare #3

Ris, benämner man undervegetationen som är som en extratjock och mjuk matta under ens fötter i skogen. I detta fall i en gles fjällbjörkskog med inslag av gammal tall och gran. Inte så risigt som namnet anger, utan en inbjudande viloplats för traktens djur och enstaka makrofotografer. Växtperioden är kort och intensiv i Jämtlands fjälltrakter. Redan i mitten av augusti kan man börja ana färgexplosionen som kommer med de första frostnätterna. Än så länge rör det sig om torra partier som sticker ut i ett annars grönt böljande hav av ljung och olika bärris. En okänd skönhet har redan blommat ut, bildat en ensam fruktställning och klätt sig i höstmodets blekröda toner i väntan på övervintring och en ny vår.

Rogens naturreservat, Härjedalen – 2021-08-13

Urskogsinvånare #2

KLIBBTICKA (Fomitopsis pinicola)

Någon expert på tickor är jag inte, men ganska säker på att detta är en Klibbticka jag fann vid roten av en gammal tall. En skarpt orange kant lyser på långt håll. När man kryper inpå och studerar undersidan ser den ut att svettas, guldgula droppar som klibbar likt utspädd kåda. Vissa hävdar att den har hälsobringande egenskaper men torkas den så fungerar den i alla fall utomordentligt bra som fnöske att tända brasan med.

Rogens naturreservat, Härjedalen – 2021-08-13

Urskogsinvånare #1

För mer än femtio år sedan brukades fortfarande skog och mark i Rogenområdet. Det var huvudsakligen lågintensiv plockhuggning för eget behov, ytterst sällan för avyttring. Spår av sågade furor finns kvar, snart införlivade i markskiktet. Stubbar bearbetades med yxa och försågs med en hatt av sten, ett sätt att skapa tjärved för att kunna göra upp eld i dåligt väder. Nu får tallen leva ett långt liv, dör en gren så lever andra på den – cirkeln sluts långsamt utan spill.

Rogens naturreservat, Härjedalen – 2021-08-13

Det ser mörkt ut

IPCC, forskarvärldens olyckskorpar med den otacksamma uppgiften att se in i framtiden utifrån nutidens fenomen och dåtidens statistik över väder och vind. Sommarens alla väderleksrelaterade katastrofer har fått en avsändare. Ingen allsmäktig profet eller messias utan vår egen art, homo sapiens, har gjort bort sig. Dags att ångra vår hunger efter framgång och materiell lycka, botgöringens tid är här. Det går inte längre att leva på urgamla naturtillgångar som inte fylls på i samma takt som de förstörs. I en annan tid, med ett annat tempo och en annan självinsikt, skapar vi framtidstro ännu en gång.

Ett ovanligt kvällsljus bakom blyfärgade moln bådar inte gott inför morgondagen.

Rogens naturreservat, Härjedalen – 2021-08-09

Oväntat besök

En lite småregnig dag vid stugan i Rogen fick jag en oväntat besök. Satt och väntade på att fisken i röken skulle bli färdig när en mycket ung fågel dök upp bredvid mig på farstutrappan. Helt oskygg letade den sen efter insekter bland kottar, barr och sten framför stugan, något blöt och säkerligen lite småfrusen. Jag blev ytterst osäker på vilken art det var och fick konferera med mina ornitologiska vänner. Flera av dem var helt ställda men slutligen landade det i en årsunge av blåhake (Luscinia svecica), en häckfågel typisk för norra Sverige med en lämplig kamouflagedräkt för sin ringa ålder.

Rogens naturreservat, Härjedalen – 2021-08-09

Fiske i Rogen

Åter efter nästan tre veckors resande kors och tvärs genom Sveriges avlånga land. Första veckan tillbringades i Härjedalen med fiske, från små skogstjärnar till större sjöar. Till fots eller i plasteka med medhavd elmotor. Som vanligt med basen i Fjällvattnets stugby, inne i Rogens naturreservat, med fri tillgång till båt, kanot, cykel m.m.

Området erbjuder ett varierande fiske, även om de randiga tusenbröderna huserar nästan överallt. Mest är det känt för sitt fina harrfiske, stor gädda och abborre samt om man har lite tur även fin öring. Sik, lake och röding finns också i vissa vatten.

Kameran får oftast en underordnad plats i ryggsäcken på fisketuren, fullt fokus på att hantera spön så mobilen får försöka dokumentera händelser och fångst. Större fiskar går tillbaka för att reglera beståndet av småfisk och gynna avelsfiskens reproduktion. Egenfångad fisk smakar alltid bäst, speciellt harr och öring.

Med mobilen i ena handen och spö i den andra handen

Rogens naturreservat, Härjedalen – 2021-08-10

Semesterpaus

WordPress har påmint mig att jag nu lagt ut ett nytt inlägg varje dag i 365 dagar. Tänkte därför passa på att ta lite semester ett tag, så både ni och jag kan njuta det sista av sommaren innan hösten är här. Kommer nog tillbaka med bloggen när det blir för trångt på hårddisken.

Befinner mig nu för fjärde gången i år i Härjedalen för att hitta nya platser, motiv och kanske någon läcker matfisk att förgylla en fin dag med. Ha det skönt allihopa, vi hörs av!

Bertil samt två gånger Thomas ovan, goa fiskargubbar

Rogens naturreservat, Härjedalen – 2021-07-16

Notdragning

En myggstinn söndagskväll i början av juli befann jag mig återigen i Rogen, Härjedalen, med goa fiskekompisar. Men vid detta tillfälle var vi bara åskådare till en notdragning efter fisk. En nästan bortglömd tradition som pånyttfötts tack vare ett gäng entusiastiska Härjedalingar. En fiskemetod som för många år sedan var en förutsättning för att skaffa matfisk till vintern, då i huvudsak den feta siken, som saltades eller röktes.

I en relativt nytillverkad träeka, med för ändamålet speciell utformning, gav sig två man ut med noten på Öster-Vattnan. Båten är bredbottnad för att klara den tunga noten med fisk när det är dags att dra in.

Noten, som består av ett finmaskigt nät, läggs ut från botten upp till ytan på bara några meters djup.

Den ros ut i en vid cirkel för att på så sätt ringa in den fisk som uppehåller sig just där, vid det tillfället.

När hela noten är utlagd försöker man skrämma in fisken i noten med hjälp av käppar som sitter i änden på den.

Snabbt sluts cirkel för att stänga inne fisken och botten på noten dras ihop med en bottenlina så noten liknar en jättestor håv.

De båda ändarna på noten är försedda med järnringar och genom dessa träs en lång trästör för att sluta noten i en tillfällig söm.

Därefter dras noten in i båten med förhoppningsvis all fisk som samlats vid regnbågens slut. Lägg märke till lutningen på båten tack vare dess stadiga konstruktion.