Stängt för säsongen

Sista september, mörkret faller över fisketjärnen. Nu är det stängt för sommarens fiske. Öringarna skall leka i bäckarna, sedan vila upp sig och försöka klara ännu en vinter på mager kost. Till våren kommer ystra småyngel att förgylla vattnen igen, till glädje för de gamla och erfarna i djupet, men också för en och annanFortsätt läsa ”Stängt för säsongen”

Höst i Rogen 16

Selet, lugnet är återställt Plötsligt stannar jokken upp, tystnar och det vita skummet förvandlas till en mörkare spegel av omgivningen. Ett lugnvatten eller ett sel har bildats, där jokken breder ut sig och topografins utplaning bromsar upp vattnet. Början av selet är oftast lite djupare men när vattenhastigheten minskar sjunker mycket av forsens material tillFortsätt läsa ”Höst i Rogen 16”

Höst i Rogen 15

Jokken lever, kuoikka regerar När vattnet släpper taget om forsnacken, finns det inte längre någon återvändo. Forsen, eller som det heter på samiska kuoikka, släpps lös. I början kanske ett försiktigt porlande, varefter omgivningens lutning, branta sidor, block och sten brådskande skapar en symfoni av vattenrörelser. I ena stunden verkar vattnet koka där luft trycksFortsätt läsa ”Höst i Rogen 15”

Höst i Rogen 14

Forsnacken, jokkens kröning Fjällbäcken med dess lugnvatten och forsar är det som sakta skapar och omformar landskapet. När vårfloden kommer finns inga hinder som är för stora, is och vattenmassor sveper med allt som är i vägen för vattnets framfart. Förresten, jokk är den försvenskade skrivningen av johka (nordsamiska) och jåhkkå (lulesamiska). Från sjön eller enFortsätt läsa ”Höst i Rogen 14”

Höst i Rogen 10

Martall och torrakor De torra och hårda relikerna av uråldriga tallar reser sig stolt över sina betydligt yngre släktingar. En bild som speglar de villkor som gäller på gränsen till kalfjället. När de första nybyggarna kom till dessa trakter var dessa tallar bara ungdomar. Nu i mogen ålder på 800 år kan de med allFortsätt läsa ”Höst i Rogen 10”

Höst i Rogen 9

Lågfjäll och trädgräns På avstånd kan man skymta Rogens låga fjäll genom skogen, kallas också faktiskt för lågfjäll. De når oftast bara upp till 1200-1300 meter över havet. Mjukt slipade av inlandsisen, och årtusenden av nederbörd. Redan tidigt på höstkanten ändrar de färgton, lite gråviolett som går över i rödbrunt allteftersom kylar kryper inpå. EnFortsätt läsa ”Höst i Rogen 9”

Natursymbolik 4

Känner att, om vi människor studerade och tog tillvara all kunskap som finns i opåverkad natur, så nära orörd och jungfrulig som man kan finna, borde vi bete oss annorlunda. Mot varandra och mot den natur vi alla är beroende av. Trygghet Detta är ingen så kallad utmaning i bloggvärlden, men alla som känner igenFortsätt läsa ”Natursymbolik 4”

Höst i Rogen 6

Myrarnas framtid Rogens myrar är idag skyddade. Det finns mindre områden kring de gamla fäbodarna som dikats ut för länge sedan för att skapa betesmark för kor och getter. Mer om dessa i kommande inlägg från Rogen. Någon torvbrytning har inte skett i området och lyckligtvis minskar trycket för torvexploatering i övriga Sverige. Rogens myrnaturFortsätt läsa ”Höst i Rogen 6”

Höst i Rogen 5

Myrar och klimatet Hur ser egentligen framtiden ut för våra myrar och vilken betydelse får de i framtiden för klimatet? En mycket komplex fråga sannerligen. Påtagligt när man rör sig på olika typer av myrar är att mossan breder ut sig på fria vattenytors bekostnad, först som knappt gångbart gungfly av vitmossa, sedan som stabilFortsätt läsa ”Höst i Rogen 5”