gräs – Sida 2 – LIV I FRI LUFT

Viloäng

Utan får och hästar vilar ängen denna försommar, återhämtar och breder ut sig i välbehag.

Mitt i spenaten 2(4)

Grönt är skönt, ja till och med behagligt lugnande. Man vill se gräset skena iväg, sträva uppåt och bara ta för sig ohämmat av sommarens livsutrymme.

Den grå massan

SPRETIGT LIV

Den grå och anspråkslöst beiga lövmassan knastrar under kängorna. Torr, urlakad och passé. Kisar man lite med ögonen i makronivå lyser det upp här och var.

Gräs är ett flyktigt fotoobjekt, rör sig för minsta vindpust. Det har sin förklaring, när det är dags för fröna att spridas. Ibland kan det då vara skönt att bara ge efter och låta gräset leva sitt vilda liv i sökaren. Rörelsen i bilden återger då de lätta, i bland smått turbulenta, rörelser som luftenFortsätt läsa ”Gräslikt”

Såningstid

Alla verkar gilla det årliga kosläppet där gamla ben blir ystra på nytt. Grunden för frösläppet blir däremot mest nyhetsinslag om den senaste pollenrapporten. Även om jag numera börjat inse att min återkommande vårsnuva står i direkt relation till antalet utetimmar i skog och mark, så måste man ändå förundras av alla dessa unika systemFortsätt läsa ”Såningstid”