LIV I FRI LUFT

Sensommarsländor 1

Late summer damselflies

Det var en fin måndag i början av veckan, svalare än vanligt men solen värmde. Som gjord för att se om öringarna hade piggnat till efter de senaste varma veckorna. Vid fisketjärnen ett par mil hemifrån var det tyst, men enstaka plask hördes i strandkantens lä för vinden. Prövade mig fram med diverse fiskliknande fiskedrag men efter en tag insåg jag varför fisken inte var intresserad av glänsande metallstycken i vattnet. Förutom stora stim av fiskyngel så framstod sländornas oförsiktiga framfart som en passande lunch för öringen.

De små flicksländorna svepte över lugnvattnet och doppade titt som tätt ner sin bakdel i vattnet för att lägga sina ägg i flykten. Hanarna sågs i strandvegetationen, sittande och spanade med rullande ögon efter andra honor. Arten heter Pudrad smaragdflickslända (Lestes sponsa).

När han hittat den rätta partnern så kopplade han ett fast grepp om hennes nacke med sin kloförsedda stjärt. Flög på detta sätt till en lämplig parningsplats bland alla strån i vattnet. Därefter lyfte han försiktigt upp henne så att hon kunde koppla ihop sig. De bildade en enda sammansvetsad hjärtformad varelse. Hjärtsymbolen måste komma från detta intima och kärleksfulla ögonblick.

Andra hannar höll sig flygande i närheten för att möjligen få en chans också. Efter en stund när honan troligtvis kände att greppet började släppa, tog hon tag i sin egen bakdel och lyfte den. Här lämnas inget åt slumpen om det skall bli nya flicksländor nästa år.

Bilderna är kanske inte de bästa kvalitetsmässigt, beroende på att jag hade förberett mig för fågelfoto under fiskepasset. Ett 400 mm tele med 1,4X teleförlängare blir lite svårhanterligt när det kommer till snabba sländor på nära håll i en svårfotograferad rörig miljö av vattenblänk och vegetation.

Snittblomma 1

Vackra är de, men kortlivade – om man inte restaurerar och förevigar dem.

Flowers every friday, accepted challenge from Susan.

Vemod på fjället

Ljungpiparen (Pluvialis apricaria) är själva sinnebilden för kalfjället. Dess på avstånd lågmälda och vemodiga läte lämnar ingen oberörd. Sparsamt tecknad ryggtavla som smälter in i riset den går i. Ser dig långt innan du upptäcker den, men är aldrig skygg.

Ljungpipare – Sälenfjällen, Dalarna, 2017-08-03

Mogen ålder – adulthood

Uttrycket ger mig huvudbry. När är man mogen egentligen? Mogen att göra som man vill blir man nog aldrig, det finns alltid något som måste göras. Mogen att fatta egna beslut anses myndiga personer, medan ansvariga politiker är varken mogna eller modiga som det verkar, trots sin ålder. Alltså har det inget med ålder att göra. Mogen insikt kommer mer med personlig erfarenhet, mixat med personliga möten i livet och förnuftiga slutsatser av detta. En sak vet jag i alla fall, att bli övermogen låter inte bra……

Samtliga foton tagna i Rogens naturreservat, Härjedalen – 2020-08-04

Susans challenge, black and white on Wednesdays

English summery:

The expression gives me a headache. When are you really mature? You will probably never be able to do as you want, there is always something that must be done. Mature to make their own decisions are considered adults, while responsible politicians are neither mature nor brave as it seems, despite their age. So it has nothing to do with age. Mature insight comes more with personal experience, mixed with personal encounters in life and sensible conclusions from this. One thing I do know, getting overriped does not sound good ……

Asp

I våras var aspen skör när de första rodnade bladen vecklade ut sig. Grönfärgade började de snart vackla på sina bladskaft, så det prasslade vid minsta vindpust i lövverket. Snart skall de återföras till jorden för ny växtkraft. Kvar efter vintern blir endast ett koralliknade skelett av bladens nerver och ytterkonturer.

Populus tremula

Asplöv – Hålkedalen, Strömstad2 020-05-11 (Bild 1; 2020-05-19)

Trees every tuesday, accepted challenge from Susan.

Tåkern 2

Även om Tåkern är stor och lite otillgänglig som sjö så ligger den fint och har en inbjudande miljö att vara i. Mycket av strandängarna betas av kor som håller efter så att markerna inte växer igen samtidigt som de gödslar. Många olika häckfåglar finns och en hel del andra fåglar passerar under vår och höst, förutom grågässen i gårdagens inlägg Höstkackel. På håll kunde jag se åtskilliga rovfåglar men också andra som redan var på väg söderut, under den korta tid jag njöt av fågellivet där den 20-21 augusti i år.

Tranor (Grus grus) rastar i stora flockar för ökad trygghet, där bland andra gässen är ständigt på vakt. Föräldraparen anländer med sina årsungar för att de skall se och lära inför återresan nästa år.

Gråhäger (Ardea cinerea) får anses som en karaktärsart för Tåkern, där man ser och framförallt hör dess hesa kraxande nästan överallt. Hägern skrämmer ibland upp vadare och änder om den kommer lågt över vattnet med långsamma vingslag, likt havsörnen som jagar på samma plats. I sjön kunde man också beskåda minst fem Ägretthäger (Ardea alba) på avstånd när jag var där.

En ung Brun kärrhök (Circus aeruginosus) störde inte lugnet när den passerade på höjd över sjön, på tryggt avstånd från vindkraftverkens ibland farliga vingar. Annars höll de flesta kärrhökarna till på ängarna runt sjön. När pilgrimsfalken snabbt svepte förbi lågt över vassen lyfte dock i stort sett alla sjöfåglar, ja det skedde ibland även när ……

…… Fiskgjusen (Pandion haliaetus) hängde ryttlande över sjön på sitt karakteristiska sätt. Den lyckades för det mesta ta någon lättfångad fisk i de grundaste vikarna, för att sedan bege sig till en närliggande talldunge där den lät sig väl smaka.

Vår minsta and, Krickan (Anas crecca) var en av de mer lättskrämda, ständigt vaksamma där de höll till i de grundare partierna av vassvikarna. Oftast lyfte alla samtidigt rakt upp och slukades upp av omgivningen tack vare deras kamouflagedräkt. Ibland är det bara den lilla svarta och vita vingspegeln som avslöjar dem i flykten. Här lyfter 21 krickor, ser ni dom alla?

Stora gäng av unga Skrattmåsar (Chroicocephalus ridibundus) drar omkring precis som våra skolungdomar innan skolstart på hösten. De samarbetar högljutt och passar på när det bjuds på stora stim av småfisk i vattenytan. Någon svart rånarhuva har de inte fått ännu, bara en antydan hos vissa.

Tre månader har gått ….

…… sedan jag fick tanken att publicera bilder och text på bloggen ”Liv i fri luft” riktat till alla som kan tänkas vara intresserade av olika anledningar. Foton finns det gått om att ösa ur och idéerna är på långa vägar slut. Visst tar det tid men tack vare mina trogna följare hittills, och andra nyfikna besökare, har jag bara fått mer inspiration att fortsätta. Ja, kanske det blir en till blogg framöver på annat tema, material finns efter många års vandringar i Sverige samt på andra platser utomlands. Den som väntar får väl se!

Thy nationalpark, Danmark – 2017-07-20 (Bild 1; Österlen, Skåne – 2017-05-14)

Jag får tacka alla som följt, kommenterat och de nya bekantskaper jag fått i flera länder genom min blogg. Hoppas kunna hålla igång och vidareutveckla bloggen successivt, så alla tankar och input från er är av stort värde. Min första erfarenhet hittills är att jag måste begränsa storleken på bildfilerna som publiceras hädanefter, bara 25% kvar av mitt gratisabonnemang! Lite synd då både jag och andra vill kunna studera detaljer ibland.

Vi syns i fortsättningen, blogga lugnt!

Hans Wikström, Strömstad

Höstkackel

Fuktiga och lite kyligare augustinätter kryper snabbt närmare. På hemresa från ett besök hos en mycket god gammal vän i Motala stoppade jag till vid Tåkern. Naturreservatet är en stor grund insjö med breda vassbälten, ett eldorado huvudsakligen för fågelskådare. Runt sjön är det jordbruksbygd med lantgårdar. Där finns också fyra olika stora fågeltorn, samt ett välbesökt naturrum. Jag besökte sjön för första gången, bara under några få timmar i ett av fågeltornen. De flesta av fåglarna, mestadels sjöfågel, gäss och svan så här års, låg långt ut utom räckhåll för fotografering. Fast denna tid börjar grågässen samlas under nätterna i sjön för att besöka sädesfälten under dagen och äta upp sig inför flytten söderut. De passerade då ibland mig under ett högljutt kacklande. Bara inom mitt synhåll (ca en fjärdedel av sjön) fanns det 4-5000 gäss, 1500 svanar och 2-3000 änder.

Tjärved – tar wood

Doften är obeskrivligt njutbar när man tänt en brasa med tjärved, fungerar dessutom alltid oavsett väder eller årstid. Dessa tjärstubbar av gamla tallar åldras och ruttnar mycket långsamt då de innehåller stora mängder av pressad kåda (mest bestående av hartssyror). Syns vanligtvis i sprickor eller inuti stubbar, där de ”svettas” och kådan ibland pressas ut.

Årsringarna är ibland så täta att de knappast syns med blotta ögat, speciellt i norra Sverige med långsam tillväxt på magra jordar. Årsringarna får mönster efter de hinder de mött på sin resa mot ett fullvuxet träd. Ringar och mönster påminner mycket om de mönster som vattnet skapar runt t.ex. stenar i en bäck. Kanske inte så konstigt med det vatten som transporterats under århundraden upp i trädet från dess rötter till kronan.

Please klick on the images for right size and proportions.

English summery:

The scent is indescribably enjoyable when you light a fire with tar wood, it also always works regardless of the weather or season. These tar stumps of old pines ages and rotten very slowly as they contain large amounts of pressed resin (mostly consisting of resin acids). Usually seen in cracks or inside stumps, where they ”sweat” and the resin is sometimes squeezed out.

The annual rings are sometimes so dense that they are hardly visible to the eye, especially in northern Sweden with slow growth on poor soils. The annual rings are patterned according to the obstacles they encountered on their journey towards a full-grown tree. Rings and patterns are very reminiscent of the patterns that the water creates around e.g. rocks in a stream. Perhaps not so strange with the water that has been transported for centuries up the tree from its roots to the crown.