Formbarhet

När jag ser träd som söker sin egen frihet, trängs med andra för att överleva, har bråttom att nå ljuset längst upp, utan att aldrig riktigt komma fram, då ligger kopplingen till oss människor mycket nära. När jag tog bilden nedan, så hade jag en annan bild i färskt minne framför mig, av bloggaren Harrie från Nederländerna (se hans inlägg här). Även om utgångspunkten för våra bilder kanske inte är desamma så finns det symbolik som jag inte kan undvika. Människan, i detta fall förvaltaren av denna lilla del av nationalparken, har tagit ett beslut utifrån en naturvårdande skötselplan. Två medelålders granar har stympats 3-4 meter upp i en öppen gräsklädd, fuktig glänta mellan tallar och björkar.

Oavsett motivet, att försöka återställa skogen till en mark för betande boskap, så är det ett tydligt exempel på vår bild av hur vi vill att skogen skall se ut, vilken epok i vår utveckling den skall återge. Vi försöker forma igen, trots att utvecklingen ser helt annorlunda ut idag jämfört med skogsbete på 1800-talet. Visst gynnas vissa arter och några kanske också återvänder, men träden som bildar skogen lever ändå sina egna liv, kämpar och droppar av sina sköra avkommor i det dolda där mossan är mjuk och välkomnande. Vi hör inte trädens synpunkter även om de själva kommunicerar med varandra.


Saltö, Kosterhavets nationalpark – 12 december 2025

Vilsamt

Ett ljus som sipprar ner mellan trädkronorna åstadkommer alltid ett lugn inombords, även om det bara är en pelarskog av tallar. Stigarna i denna del av nationalparken har blivit bredare och vältrampade. Som en gammal körväg för häst gröps de ur alltmer i en konkav form där inte större stenar bildar motstånd. En enkel bänk i den för skogen ovanligare trädslaget ek, finns där. För den som behöver lite vila eller en stunds kontemplation en vinterdag utan snö och is. Lätta dimslöjor och ett par blåmesars nyfikenhet fulländar vilsamheten. Tiden är nu.


Saltö, Kosterhavets nationalpark – 12 december 2025

Småsaker

Sånt vi inte lägger märke till, tar notis av eller bryr oss om brukar vi bara kalla småsaker. Oviktiga ting eller händelser som inte påverkar mig eller i det stora hela skeendet. Men, det mesta oavsett hur litet eller opretantiöst det verkar för stunden, har kanske en plats vi inte känner till eller orkar reflektera över. Ett tomt snäckskal mals ned i sina ursprungliga molekyler och återförs till havet, som basiskt kalk. En förflugen kommentar på någons inlägg i ett socialt media, kan både tolkas och misstolkas, speciellt som mottagaren inte kan se personens ansiktsuttryck eller höra på rösten hur hen mår. Fast, vem bryr sig?


Råssö, Strömstad – 9 december 2025

HI

Human intelligence

Tillbaka i verkligheten, eller den verklighet som vi tolkar själva som människor. Att framställa en bild som återger ens egen känsla för bilden, att skapa ett eget bildspråk eller att bara ge bilden ett eget liv. Exponering, kontrast och färg är mer än tillräckligt för att hitta det där uttrycket som känns bra. Nedan tre exempel på relativt små justeringar av bakgrunden men med stor effekt, överst ett försök att mixa färg i förgrund och mono i bakgrund, för att hitta dimman som försvann denna dag….


Råssö, Strömstad – 9 december 2025

VID SLUTET

”Stora civilisationer blir inte mördade. Istället tar de sitt eget liv” (Historiker Arnold Toynbee).

”Civilisationer dör inte med värdighet. De störtar samman, med plundring, svält, krig och förtvivlan som följd.”

”Universum rymmer en enorm mängd stjärnor och planeter, enligt vissa beräkningar 700 000 triljoner. ”

Eftersom universum är drygt 13 miljarder år gammalt så borde rent statistiskt avancerade civilisationer ha knäckt koden bakom interstellära rymdresor – men än så länge är indicierna på att annat intelligent liv har tagit sig hit ytterst tveksamma.”

”Enligt forskarnas beräkningar så borde det finnas miljoner planeter med liv på, bara i vår egen galax – så var är utomjordingarna?”

”Den filosofiska ordning vi kallar humanism har slutligen kollapsat när inte mat och trygghet längre är en självklarhet.”

”I hotfulla situationer tyr vi oss till den egna gruppen och bekräftar vår tillhörighet genom att skapa oss yttre fiender, det vill säga andra grupper.”

”Vi kommer att bevittna en obunden, vild frigörelse av egoism och irrationalitet. Hungriga och rädda människor som förmodligen krossats av de orättvisa och dysfunktionella politiska institutioner som föds ur resursbrist och osäkerhet, kommer att försöka hålla fast vid sina eländiga liv och börja döda varandra för att säkra de sista tillgängliga livsuppbärande systemen på vår planet.” (filosofen och psykoanalytikern Pierre-Henri Castel)


Den tyske filosofen Arthur Schopenhauer kallade hoppet för ”hjärtats dårskap”. Hoppet är farligt för vårt intellekt, eftersom det får oss att tro att det vi hoppas på är fullt möjligt, även om chansen är minimal. Detta gör att vi utestänger det som är sant och relevant, vilket i sin tur hindrar oss från att göra det som är nödvändigt.

UNDER MELLANTIDEN

”När haven värmdes och syrenivåerna minskade, stannade också havsströmmarna av.”

De ekologiska systemen kollapsade i de tropiska delarna av haven. Hela näringskedjor försvann med massdöd bland de största fiskarna, hajar och valar.

När golfströmmen på norra halvklotet vände kyldes hela den Skandinaviska halvön ned och vintrarna blev flera månader längre, med ihållande kyla och större mängder av snö

När Grönlands istäcke smälte bort och Antarktis istäcke reducerades till hälften steg haven med 3 meter vilket orsakade översvämningskatastrofer i samtliga städer längs kusterna jorden runt.

I BEGYNNELSEN

”För omkring 13,5 miljarder år sedan uppstod materia, energi, tid och rum i och med det som vi kallar Big bang.”

”Omkring 300 000 år efter att materia och energi hade uppstått började de förena sig i komplexa strukturer som kallas atomer, som sedan förenade sig i molekyler.”

Jordens första vattenmolekyler skapas….

och den första encelliga organismen får liv i vattnet.

Cyanobakteriernas tid på jorden tar fart överallt i haven och producerar syre.

Fotosyntesen skapar med solens hjälp grunden för alla former av levande plankton i haven.

Atmosfärens överskott av syre från haven ger förutsättningarna för nya former av liv på den öde landmassan.

”För omkring 3,8 miljarder år sedan, på en planet kallad jorden, förenade sig vissa molekyler och bildade stora och invecklade strukturer, som kallas organismer.”

”Människor utvecklades i Afrika för omkring 2,5 miljoner år sedan ur det tidiga apsläktet Australopithecus, som betyder ”sydapa”. Men under oräkneliga generationer skilde de sig inte från en myriad av andra organismer i samma miljö. Det viktigaste att känna till om de tidiga människorna är att de var betydelselösa djur som inte påverkade sin omgivning mer än gorillor, eldflugor eller maneter.”

”Världen för ungefär 100 000 år sedan var hem för minst sex olika människoarter. Att vi nu är unika, medan vårt förflutna var artrikt, är det anmärkningsvärda – och kanske komprometterande.”

”För omkring 70 000 år sedan började organismer tillhörande arten Homo Sapiens bilda ännu mer invecklade strukturer, som kallas kulturer.”