Hundrunda #16

POLLENREGN

Så, plötsligt en torsdag morgon kom det förlösande regnet. Ett uppehåll på mer än två månader har fått gräsmattorna att likna savann och vår vårdbjörk har fått sina första gula löv. Två åskskurar gjorde kanske ingen större skillnad för torkan i skog eller trädgårdar, men det rensade luften och öppnade en dörr av hopp på glänt. Dessutom sköljdes försommarens ansamling av pollen bort, bands i marken och ansamlades i asfaltens tillfälliga sjöar. Kretsloppets maskineri fungerar åter igen.

Strömstad – 15 juni 2023

INSPIRATÖR #22

Bo Fink

Häromdagen passerade jag genom skogen på Saltö med yngsta barnbarnet, fyller tre år i höst. Stannade till ibland för att studera myror och skalbaggar när en bofink sjöng högt och klart. Visade bild i mobilen och förklarade att det är en de vanligare fåglarna här i den glesa tallskogen. Plötsligt stannar han i steget och säger, där är en annan. Mycket riktigt en gransångare som upprepade sin strof gång på gång. Jag härmade och han upprepade ordlikt på sitt sätt.

Bofink (sång)

Vi pratade lite om gransångaren på hemvägen tre timmar senare, hörde den flera gånger men ett svårt ord att uttala för lillgrabben. Sent på eftermiddagen kom mormor och plockade upp honom, frågade vad vi gjort. Lite trötta var vi men fortfarande upptagna av det vi hört frågade jag om han kom ihåg hur gransångaren sjöng. Klart och tydligt kom det ur hans mun: Tji-tju-tji-tju. Mormors ögon blev dubbelt så stora!

Gransångare (sång)

Dillehuvud, Strömstad – 2 juni 2023

Bakgrund

MOTIVVAL

En alldeles för tidig morgon när solen gick upp strax efter kl 4, med en förhoppning om att lyckas lokalisera ett gammalt havsörnspar som sågs här dagen innan. Med morgonljuset i ryggen och ansiktet i skugga blev väntan lång och händerna kalla och stela. Fick mjuka upp fingrarna genom att öva på en flock knölsvanar som stördes av min närvaro på berget ovanför dem.

Då de långsamt gled ur havsviken såg jag inte längre fåglarna som huvudmotiv utan bakgrunden, det vill säga strändernas avspegling i vattnet. En svag ostlig vind krusade bara ytan, så pass lite att det ändå gick att föreställa sig omgivningen. Från skog delvis i skugga till solbelysta klippor och berg i olika jordnära nyanser. De olika bakgrunderna gjorde också att svanarna fick olika uttryck och karaktär. Bilderna gick från lugn till viss oro, men det var nog inget svanarna brydde sig om.

Dillehuvudflo, Strömstad – 2 juni 2023