En myrstack om våren, stressfaktorn ser ut att vara maximal. Synbart finns inget system, ja förutom att stackmyrorna rör sig i flera plan, på och under varandra. Inte helt olikt våra ”välplanerade” megastäder med planskilda motorvägar. Skillnaden torde dock vara att myrorna har ett gemensamt mål, att tillsammans bygga sitt samhälle, hela tiden kommunicerande medFortsätt läsa ”Kaos eller anarki”
Kategoriarkiv: Makrofoto
Lockespindlar
Lockespindlar (Opiliones) tillhör spindeldjuren men är inga spindlar, vilket man genast ser på de större arterna. Kroppen har förvisso åtta ben, men är en enda äggformad sammanvuxen kroppsdel med bara två ögon ovanpå. De kan inte producera silke och väver därför inte nät, utan jagar sina levande byten genom att springa ikapp dem. De flesta ärFortsätt läsa ”Lockespindlar”
Strandfynd 2
Vet inte om ett sälkadaver kan kallas för fynd, men sälen har säkert en livshistoria att berätta för oss. Inom Kosterhavets nationalpark finns en stor stam av knubbsäl (Phoca vitulina), i västerhavet Skagerack och Kattegatt totalt ca 24 000 individer. Stammen decimeras årligen av olika orsaker. En viss skyddsjakt bedrivs för att mildra skadorna påFortsätt läsa ”Strandfynd 2”
Skogsfynd 1
Saltö tillhörande Kosterhavets nationalpark, är inte bara salt vatten och klippstränder som i gårdagens inlägg Strandfynd 1. Ön hyser en blandad skog med små undangömda kärr. Har under många år besökt ön, där jag tänkte dela med mig av lite gamla bilder så småningom, om ni kan vänta. I skogen med de vindpinade kroktallarna ellerFortsätt läsa ”Skogsfynd 1”
Strandfynd 1
Lugnt hav utanför Saltö, tidigare ett eget naturreservat, nu inkluderat i förvaltningen av Kosterhavets nationalpark. Klara mornar med svagt ostlig vind och vattnet blir kristallklart. De sista kvarvarande röda ängstrollsländorna solar på fortfarande varma klippor, en kort stund innan en hona förföriskt sveper förbi . Strandsnäckorna har hamnat på torra land i lågvattnet men klararFortsätt läsa ”Strandfynd 1”
Sött eller surt
Skördetid bland skogens lingonröda tuvor. Sköna att se och goda att smaka på. Föredrar dock kokta lingon med rikliga mängder socker, kanske för att gröten då smakar mindre gröt!? Stensöta har jag bara smakat på våren, med sina rötter som smakar söt lakrits. Vet inte, men den är nog beskare så här när hösten närmarFortsätt läsa ”Sött eller surt”
Nätkonstruktörer 2
Hjulspindlarnas motsvarighet till arkitekter genom tiderna måste nog ändå vara den vanliga korsspindeln (Araneus diadematus). Den perfekta symmetrin med exakta mått, noggrann upphängning och genomtänkt stabilitet. Ibland lite vågat i en öppen tallskog med långt avstånd mellan förankringspunkterna. Lite som att försöka gå på slak lina. Nätet släpper igenom de lätta vindarna och följer elastisktFortsätt läsa ”Nätkonstruktörer 2”
Nätkonstruktörer 1
Mattvävare kallas en underfamilj av spindlar (Linyphiinae) som jag stöter på rätt ofta i lite tätare skog med ungbjörk. Spindelnäten ser inte mycket ut för världen, oftast ett virrvarr av trådar som löper horisontellt mellan klena grenar. Ibland rätt högt upp, skyddat av större träd undan vind och regn. Mattan är upphängd vertikalt med glesareFortsätt läsa ”Nätkonstruktörer 1”
Sensommarsländor 2
Late summer dragonflies Fortsättning på gårdagens inlägg Sensommarsländor 1. En dag som inte gav någon färsk öring på middagstallriken. Istället bjöds det på underhållning i strandkanten av sländor. En vanlig trollslända, men för mig en ny bekantskap på bild, var den Bruna mosaiksländan (Aeshna grandis), betydligt större och ljudligare än de små flicksländorna. Till skillnadFortsätt läsa ”Sensommarsländor 2”
Sensommarsländor 1
Late summer damselflies Det var en fin måndag i början av veckan, svalare än vanligt men solen värmde. Som gjord för att se om öringarna hade piggnat till efter de senaste varma veckorna. Vid fisketjärnen ett par mil hemifrån var det tyst, men enstaka plask hördes i strandkantens lä för vinden. Prövade mig fram medFortsätt läsa ”Sensommarsländor 1”