Vårkänning 1:2

Isfritt på stadens egen sjö Strömsvattnet och genast är årets gäddfiske igång. På skuggsidan ligger en iskant kvar. De övervintrande havstrutarna har nu fått sällskap av en nyanländ silltrut och dito tre fiskmåsar. I hamnen bland bryggorna har uppvaktningen av de numera fåtaliga ådorna pågått en månad redan. Starholken skall städas ur efter diverse vintergäster under uppsikt av den skönsjungande hanen. Tamduvorna har redan bildat oskiljaktiga par som skuggar varandra medan de mer långväga ringduvorna försöker få till ett snabbt bobygge i någon av de kraftigare alarna längs strandkanten.

Samtliga bilder från Strömstad – feb-mars 2021

Levande vatten 2021:1

ISLOSSNING

Grådagar tre med milda sydvästvindar som obönhörligen förtär det sista av tjärnens is. De kvarvarande resterna har tappat sin glans och mörknar med sjöbottnens djup. Kanterna släpper först där det är grunt eller strömt som vid utloppet ur tjärnen. Luftens flyktigare väsen spelar med och över vattenytan, tar in omgivningen som ger vattnet liv och rörelse. Några grader till och vattnet samlar sig, får tillbaka sin kraft för ännu en livgivande sommar.

Samtliga bilder från Bulllareskogen – 2021-03-25

Söndagsmatiné

En riktig kall grådag var det, med nästan ingen sikt i en av favoritvikarna för rastande fågel. Rovfåglarna satt och tryckte uppgivet någon annanstans. Dagen förgylldes av sträckande gäss, när trädtopparna blev synliga i fjärran, med stora flockar av Spetsbergsgås som dagens överraskning. Glest mellan observationerna men det händer alltid något om man är enveten, har matsäck med och långkalsonger på. En kraftig regnskur drog in mitt på dagen, himlen mörknade och de få som sökt vila på lerbankarna stelnade till, nästan som fastfrusna i bottendyn. När regnet lättade något gick signalen och de sökte ett bättre skydd i en annan vik. Bara tranparet fortsatte sitt födosökande i skogskanten på andra sidan.


När det kostade 1:50 att se Zorro i svart-vitt på bions söndagsmatiné fick man kämpa hela förmiddagen med att hitta tomglas för att panta till biljetten. Nu kan man se och själv spara sina egna scener ur det verkliga livet i det fria. Jämförbart? Knappast! Barnbarnen streamar redan det de och andra vill att de skall se. Undrar om riddaren Ivanhoe väcker samma känsla idag ……


I den långsamma filmen syns gråkråka, tranor, fiskmås och mest tofsvipor, samt ett par förbipasserande grågäss. Skruva gärna upp ljudet, för stillheten kan vara påträngande tyst……

Han reser sig igen….

Den gamle, kusttallen, utsatt för det ingen vill uppleva, inte ens under en kort mansålder. Tvingad ned på knä, med armar och axlar reser den sig mot ljuset, tar spjärn mot graniten under det tunna täcket av mossa och ljung. Möjligen kuvad med en känsla av undergivenhet, men mot alla odds ett nytt livsrum, innan grannarna tar över och sluter kretsloppet. Ja, eller kanske påbörjar cirkulationen, kanske man skall säga.

Kockholmen, Kosterhavets nationalpark – 2021-03-20

Begrundan 2:2

Sen, vad är motivet i bilden egentligen. Fågel, blomma, insekt eller kanske rådjuret på ängen. Sånt som anses vackert, inte fult som det som är dött. Men i det som idag omhuldas som ”död ved”, finns livskraft till nästa generation av djur, svampar och växter – fast inte lika synligt bedårande vackert i våra ögon förstås…..

Kockholmen, Kosterhavets nationalpark – 2021-03-20

Begrundan 1:2

Motiv, förgrund, bakgrund, gör si och gör så. Många är reglerna för en ”bra” naturbild, i fototidningar, kurser på nätet eller hos kameraleverantörer. Min uppmaning till alla som gillar kreativ fotografering, strunt i det. Låt ögat och händerna spela fritt, upptäck allt som inte syns. Bakgrund eller förgrund kan ofta vara huvudmotivet, det som ger resten liv eller förklaring till plats och skeenden. Bättre låta känslan styra, snabbt och mer instinktivt eller långsamt krypande bland fjolårsmyllrande former. Först då, tycker jag man hittar nya grepp.

Kockholmen, Kosterhavets nationalpark – 2021-03-20