Höst i Rogen 16

Selet, lugnet är återställt Plötsligt stannar jokken upp, tystnar och det vita skummet förvandlas till en mörkare spegel av omgivningen. Ett lugnvatten eller ett sel har bildats, där jokken breder ut sig och topografins utplaning bromsar upp vattnet. Början av selet är oftast lite djupare men när vattenhastigheten minskar sjunker mycket av forsens material tillFortsätt läsa ”Höst i Rogen 16”

Höst i Rogen 13

Vandring i fäders spår, gamla bosättningar Längs stigen norrut från ån Mysklan träffar man fortfarande på öppen uppodlad mark. Lämningar i form av gamla stengrunder i skogskanten och gärdesgårdar syns där det förut var myrmark. Innan marken röjdes och brukades nyttjades för så kallad myrslåtter, ett sätt att tillvarata starr och andra halvgräs under sommarenFortsätt läsa ”Höst i Rogen 13”

Höst i Rogen 12

Vandring i fäders spår, Ryvallen en säter Vi vandrar längs gamla stigar som brukats i århundraden, genom tät skog av fjällbjörk, förbi gran och tall som fanns här redan på 1500-talet. Vi leds varsamt mot gammal bebyggelse och slåttermarker i bygdens periferi, till fäbodvallar på så kallade utmarker. Ett nödvändigt tillskott till den magra hushållningenFortsätt läsa ”Höst i Rogen 12”

Höst i Rogen 9

Lågfjäll och trädgräns På avstånd kan man skymta Rogens låga fjäll genom skogen, kallas också faktiskt för lågfjäll. De når oftast bara upp till 1200-1300 meter över havet. Mjukt slipade av inlandsisen, och årtusenden av nederbörd. Redan tidigt på höstkanten ändrar de färgton, lite gråviolett som går över i rödbrunt allteftersom kylar kryper inpå. EnFortsätt läsa ”Höst i Rogen 9”

Natursymbolik 4

Känner att, om vi människor studerade och tog tillvara all kunskap som finns i opåverkad natur, så nära orörd och jungfrulig som man kan finna, borde vi bete oss annorlunda. Mot varandra och mot den natur vi alla är beroende av. Trygghet Detta är ingen så kallad utmaning i bloggvärlden, men alla som känner igenFortsätt läsa ”Natursymbolik 4”

Höst i Rogen 6

Myrarnas framtid Rogens myrar är idag skyddade. Det finns mindre områden kring de gamla fäbodarna som dikats ut för länge sedan för att skapa betesmark för kor och getter. Mer om dessa i kommande inlägg från Rogen. Någon torvbrytning har inte skett i området och lyckligtvis minskar trycket för torvexploatering i övriga Sverige. Rogens myrnaturFortsätt läsa ”Höst i Rogen 6”

Höst i Rogen 5

Myrar och klimatet Hur ser egentligen framtiden ut för våra myrar och vilken betydelse får de i framtiden för klimatet? En mycket komplex fråga sannerligen. Påtagligt när man rör sig på olika typer av myrar är att mossan breder ut sig på fria vattenytors bekostnad, först som knappt gångbart gungfly av vitmossa, sedan som stabilFortsätt läsa ”Höst i Rogen 5”

Höst i Rogen 4

Våtmark och hjortronmyrar Vi skall värna våra våtmarker sägs det, men varför då när de för det mesta bara är ett hinder för oss som önskar komma ut i naturen och vandra. Att kärr och mossar fungerar som sagolikt stora svampar har man märkt när kängskaften inte räcker till och sockarna surnar efter en dagFortsätt läsa ”Höst i Rogen 4”

Varm höst

Funderar lite kring höstfärger i södra Sverige, efter min tur till Norrland för en vecka sedan. Min och många andras känsla är att växtligheten snarare torkar och vissnar i en gulbrun färgskala. Solens höjd och dygnsmedeltemperaturen skall ju definiera höstbegreppet. Tittar jag i kalendern så skall hösten börja visa sig nu, men i verkligheten såFortsätt läsa ”Varm höst”

Höst i Rogen 3

Fjällbjörkskog och mossa Inne i tät skog av fjällbjörk (Betula pubescens subsp. czerepanovii) känns det tryggt. Där finner både vandraren och björkarna lugnet och lä för vinden. Dess knotiga stammar letar sig uppåt och verkar samtidigt klamra sig fast hos varandra. Inget träd sticker iväg på höjden utan endast tillsammans kan de klara den långaFortsätt läsa ”Höst i Rogen 3”