Bara några måsar och en gås

LUGNT I VIKEN

Ingen fågelinvasion denna soliga kväll förutom ett sextiotal måsar som underhöll mig med sina diskussioner, så pass högljudda att skogens fåglar bakom mig blev svåra att identifiera. Några taltrastar och bofinkar, tillsammans med en hetsig rödhake gjorde dock sitt för att försöka överrösta de tidvis skräniga skrattmåsarna. Fiskmåsarna verkade mer fokuserade på att hitta något ätbart i lerans många gölar. Inte ens en förbipasserande lågflygande grågås fick någon att lyfta på huvudet. Men när solen sänkte sig, sänkte sig också lugnet över viken och tättingarna fick chansen att söka en maka med sina serenader.

Nöddökilen, Strömstad – 7 april 2023

Fiskelycka

STORSKRAKE (Mergus merganser)

Skrev kort för ett par år sedan om de snorklande storskrakarna i en av mina favoritvikar. Sällan, eller aldrig, lyckas man få se vad de söker efter under ytan. Den här regniga dagen i mars sökte tre av dem igenom de grunda partierna av strandkanten. Normalt hinner de svälja bytet innan de kommer upp, men denna gång var hanen tvungen att vända på den lilla fisken i luften för att svälja den hel. Det är antagligen en spigg (Gasterosteus aculeatus) som med sina vassa taggar gör den svår att svälja annat än med huvudet före. Honan bakom fick hålla till godo med vegetarisk kost på ålgräs (Zostera marina).

En kväll i början av april dök det sent upp två honor i en i övrigt nästan på fåglar tom vik. Tranorna jag skulle fotografera höll sig på tryggt avstånd på andra sidan viken, där stranden snart gled in i kvällsmörkret. Det var mindre vatten denna kväll än vid tillfället i mars, så de fiskade mitt ute i viken. Försökte uppfatta vad de var ute efter men mörkret gjorde det omöjligt att se. De snorklade nästan konstant under en kvart för att sedan dra ut mot djupare vatten. De kanske bara tänkte som jag, passade på och njöt av den fina och relativt varma kvällen.

Nöddökilen, Strömstad – 22 mars och 7 april 2023

Halsbrytande ankomst

TRANA (Grus grus)

En ensam trana passerar över viken när fyra artfränder plötsligt sträcker på sina halsar och stämmer upp en trumpetserenad som ekar långväga. Tranan i skyn stannar upp i sin glidflykt och kastar en blick neråt vattnet som mest bestod av is långt in på förmiddagen (se inlägget om sångsvanarna). Han eller hon svarar för att rekognosera var kvartetten håller hus och får genast en fyrfaldig replik från strandkanten. Ser lite halsbrytande ut när den hastigt bestämmer sig för att vända över skogen med sina långa vingar och nästan brådstörtat landa intill de övriga, faktiskt så att den fick ta ett par snubblande steg i leran. Kanske en avlägsen släkting eller bara någon de andra tyckte var ensam, de pratade i alla fall snabbt ihop sig. Antagligen om väder och vind, hur vintern har varit och om årets semester i Sverige eller Norge.

Nöddökilen, Strömstad – 28 mars 2023

Tema vått

SNÖSMÄLTNING

Snön för en omöjlig försvarskamp mot den allt högre liggande solen. Även om det inte är mycket snö kvar så är vätan påtaglig i skog och mark. Inne i skogen, där solen inte riktigt hinner bränna barfläckarna mer än en kort stund innan de skuggas, går det långsamt. Små bäckar försöker förtvivlat få undan vattnet mot torrare platser. Men överallt bland fjolårslöven väter det igenom efter mina fotspår. Grusvägen däremot torkar undan för varje timme. Skönt att slippa se var man skall sätta sina fötter utan att bli blöt och istället kunna fokusera på de tranor som drar norrut, högt över kraftledningar och mitt huvud.

Hålkedalen, Strömstad – 1 april 2023

Tema blått

BLÅSIPPA

Av många betraktad som den ultimata informatören om att våren formellt är på gång. Knopparna tränger sig fram genom fjolårslöven och gammalt gräs, riktar in sig som ett periskop mot solen och tar stöd där det finns. Några snöfläckar här och var är inte heller ett hinder, nu är det dags enligt solens kalender.

Hålkedalen, Strömstad – 1 april 2023

Trädliv

Livet som träd, fullt av umbäranden. Tryggheten i närheten av stadsbebyggelsen är mer påtaglig än de som hamnat som ”skräpvirke” i en granplantering. Men staden växer och kräver mer plats, där gamla eller fula träd inte längre ryms. Många ser inte trädens variationer, stammarnas bark eller grenverk som verkar leva ett eget liv. Men snart, när det skarpa vårljuset på kala grenar går över i lövsprickning hänförs vi alla. Det gröna tilltalar oss, får våra sömniga ögon att öppnas på nytt och låta oss försvinna in i grönskan. Så, var försiktiga med vad ni tänker om fula träd, torra, spruckna eller ett omöjligt virrvarr som inte går att tränga igenom.

Hålkedalen, Strömstad – 1 april 2023