Kungsleden 2009

Introduktion

”I liggvagnen på tåget från Stockholm:

Manlig student från Californien på väg till Narvik för att paddla kajak två veckor och vandra i Norge två veckor med ett okänt gäng.

Kvinnlig student (SPA-terapeut) från Kalmar på väg hem till Kiruna.

Äldre herre i sällskap med fem damer tillhörande arbetarkör från Uppsala på väg till körslag i Gällivare.

Yngre herre med en hypermobil, på väg hem till Piteå via Älvsbyn, för att bl.a. ta sig på cykel de 49 milen från Bottenviken till Bodö i Norge.

Medelålders herre med vandringsstav, med en känsla av upptäckarlust efter 32 års väntan på svenska fjäll.”

Ja, så inleds min dagbok från 24 juni 2009. Herrn som fortfarande anser sig vara i medelåldern är undertecknad. Men det har ni förstås redan listat ut. Vart han är på väg är lite mer otippat. Herrn har efter många års fjällcelibat, ersatt med hav och skog på västkusten, äntligen gjort slag i saken. Dags att återuppleva ungdomens äventyr i den svenska fjällvärlden. En hyfsat tränad snart 55-årig herre har planerat hela vintern för att med lätt packning ta sig från Abisko ner till Kvikkjokk. Vi pratar alltså om Kungsleden, ett hatat begrepp bland hans gelikar i ungdomen, inklusive honom själv.

Varför har då hans inställning nu ändrats, efter så många år. Lat och bekväm kanske? Lite sliten i kroppen efter alla år på en kontorsstol som VVS-konsult? Nja, orsakerna är flera. Minnena från veckoturerna i Sarek och Padjelanta på 70-talet sitter kvar. Blytunga ryggsäckar med tält, stormkök, otympliga liggunderlag, för mycket god mat, tunga kläder, flora, kikare, kamerautrustning mm mm. Tyngden gav gamnacke och det man såg, var oftast sina egna kängor eller stövlar. Visst man gick några dagar, upprättade ett basläger och tog sig sedan ut i vildmarken på dagsturer. För det andra, alla i gänget hade inte samma intressen eller tålamod. Någon ville snabbt upp på en topp medan en annan tyckte att en Isranunkel var värd att stanna för, flera gånger.

Så upplägget denna gång utgick från följande:

Solotur, men oftast på eller intill lederna, där hjälp fanns i fall något skulle hända.
Liten ryggsäck på bara 40 liter, vilket gjorde att man också måste lämna onödiga ting hemma.
All övernattning i STF-stugor, vilket innebar att tält, kök, liggunderlag och sovsäck inte behövdes, räckte med ett sovlakan i siden.
Proviant för max 4 dagar då hälften av stugorna hade försäljning, fiskespö för att dryga ut maten med lite färsk fisk.
Endast termos och kåsa för lunchpauserna.
Bara en liten lätt och enkel digitalkamera med 3 ggr zoom för dokumentation.
Gått om tid, hela tre veckor avsattes av det årets semester för projektet, med utrymme för vilodagar var 3-4 vandringsdag.

Välkomna att hänga med på en mer än 10 år gammal tur från norr till söder, kors och tvärs över Kungsleden på känd och okänd mark. En herre med stort självförtroende kommer att ledsaga er och bjuda på sig själv och fjällens magiska påverkan på en människa. För att hålla spänningen vid liv blir det bara en vandringsdag per inlägg och för att inte tråka ut er publiceras det bara en gång i veckan. Det skall kännas som att vandra långsamt, så tankarna hinner landa och sätta sig.